
IOGT-NTO-rörelsen har haft olika projekt i Sri Lanka sedan 70-talet. Och det handlar inte bara om att resurser flödar i enkel riktning, menar Johanna Davén, generalsekreterare för IOGT-NTO-rörelsen ideell förening, INRIF.
– Vi får mycket tillbaka som organisation som vi kan använda oss av i vårt globala arbete. När man varit partners i mer än 50 år så är det inte främst baserat på om det finns en ekonomi i det utan ett samarbete som vi inte kastar bort hur som helst.
Hon var själv på Sri Lanka för nästan ett år sedan för att följa upp programmen som fått medel från ForumCiv.
– Men också för att äntligen få träffa Adics personal och styrelse och se arbetet vi som rörelse bidragit till så länge.
Hennes intryck är att det finns mycket hjärta och ett starkt ansvarskännande i Adics arbete.
– Man har tagit ansvar länge och vill fortsätta med det för utvecklingen av landet. De ser vilket stor påverkan alkohol har för de svagaste i landet och Adic tar det ansvar som den politiska ledningen i landet ofta inte tar.
Sri Lankas genomsnittliga alkoholkonsumtion är inte hög, konstaterar hon.
– Det är inte det land av de vi arbetar i som har de största utmaningarna på nationellt plan. Men tittar man på olika subgrupper så ser man att alkoholen hindrar många att nå sina rättigheter.
För att nå ut till sårbara grupper, som teplantagearbetare, unga och kvinnor har Adic flera olika tillvägagångssätt. Förutom att bedriva projekt ute i landet är man även ett informationscenter som riktar sig till politiker, journalister och myndigheter.
– Jag tror att båda sidorna behövs. Men i påverkansarbetet är det arbetet är det viktigt att vara grundad i sina gräsrötter, på plantager och i människors liv. Det är viktigt för Adic att ha sitt informationsarbete mot parlamentariker men också riktat mot ledarskapet som finns ute i byarna. De här två ihop gör skillnaden.
Även om INRIF är Adics främsta finansiär så har organisationen medel från flera olika håll, inte minst det nyrenoverade vandrarhemmet i huvudstaden Colombo. Men på Adics kontor finns en oro för vad som händer med det svenska biståndet i framtiden. I nuläget finns pengar från Radiohjälpen och ForumCiv som sträcker sig fram till sommaren. INRIF kommer att lämna in en ansökan till Sida i slutet av 28 februari som inkluderar medel till Adics arbete. Förhoppningen är att man ska kunna förlänga arbetet med barngrupper i ytterligare två år.
– Sida har signalerat att de tycker att vi är relevanta men vi avvaktar fortfarande besked.
Den nya svenska biståndspolitiken ska främst fokusera på att värna svenska intressen utomlands. Men Johanna Davén ser inte att det skulle utesluta arbetet på Sri Lanka.
– Det beror på vad man menar med svenska intressen. Som jag uppfattar det så är demokrati ett svenskt intresse. Jobbar vi med global folkhälsa, demokrati och mänskliga rättigheter så främjar det globaliseringen och vad som blir bra för Sverige i slutändan. Det som händer där borta påverkar ju även oss.
Nu är Sri Lanka på väg ut ur en ekonomisk kris som gjort att många har mindre köpkraft än innan inflationen slog mot landet. En ny regering har tagit plats vid makten men det är fortfarande oklart vilken väg de ska välja, inte minst när det gäller Sri Lankas alkoholtörstande turistnäring. Det är en känslig tid då även det svenska biståndets framtid är oklar.
– Adic har varit med så pass länge att de varit med i olika perioder, då biståndspengar kunnat användas till olika saker. Det gäller att kunna anpassa sig och det är en utmaning för oss i Sverige också.