Det var verkligen ingen lätt sak att se skillnad mellan äkta vara, och den falska vodkan. I vissa fall var etiketterna lite ojämnt påklistrade och korkarna satt lite snett. Men för det otränade ögat var det mycket svårt att upptäcka att det var falska Smirnoff-flaskor. Det gick inte heller att lukta sig till.
En farlig fälla.
Och det var precis den fällan som flera unga klev rakt ner i under en oktoberhelg hösten 2025. På olika platser runtom i Stockholmsområdet köpte minderåriga falsk Smirnoff av langare på Snapchat. Men alkoholen de fick innehöll det skadliga ämnet isopropanol. Till en början liknar det en vanlig berusning men efter ett tag får man ont i magen och lågt blodtryck. I värsta fall blir man medvetslös.
Tolv av ungdomarna som drack av den falska Smirnoffen fick föras till sjukhus.
Efter det skulle det komma ännu fler larm om tonåringar som blivit allvarligt sjuka. Förgiftningsfall inträffade i bland annat Slakthusområdet, Stureby, Nacka, Tyresö och Vallentuna. Samma sak har hänt även i Uppsala och andra delar av Sverige.
”Klart de skaffar sprit och dricker sig fulla, så har det ju alltid varit.” Den attityden till ungas drickande har lett till att langning har setts som ett brott som inte är värt att ta på så stort allvar. Men när fulspriten gjorde flera minderåriga så allvarligt sjuka, då blev läget ett annat. Polisen började jobba hårdare mot den olagliga spriten och langarna.
– Langning är ett nedprioriterat brott, tyvärr. Dels för att det är låg straffskala för brott mot alkohollagen. Dels tror jag också att det beror på att det historiskt sett har setts som ”en del av vardagen” att unga skaffar alkohol och dricker sig berusade, säger polisen Bosse Pan som är operativ samordnare för lokalpolisområdet Södra Roslagen.
Han har stor erfarenhet av arbete med just ungdomar, sociala medier och alkohol.
Polisens arbete ledde till att flera personer häktades, och i början av året dömdes två män för att ha langat livsfarlig sprit till minderåriga. Den ena dömdes för grovt brott mot alkohollagen vid tre tillfällen, den andra vid ett.
När det gäller försäljningen av alkohol på Snapchat jobbar polisen i motvind.
– Men ibland har vi tur. Det kan hända om den som levererar tas på bar gärning eller om betalningen har skett med Swish. Då går det att komma åt säljarna, säger Bosse Pan.
Polisen arbetar också med så kallad provokation. Men det är en metod med strikta regler om vad polisen får och inte får göra. Polisen får inte locka någon att begå ett brott som annars inte skulle ha skett.
– Men om vi kan bevisa att ett brott skulle ha ägt rum ändå, till exempel om en alkoholförsäljare lägger upp en bild på enliters Smirnoff, då vet vi att det rör sig om smuggelsprit eftersom det inte finns sådana enlitersflaskor till försäljning i Sverige. Då kan vi agera genom att utge oss för att vara köpare, säger Bosse Pan och tillägger att smuggelspriten främst kommer från andra länder i Europa, som Polen, Estland och Tyskland.
Polisen har en teori när det gäller Smirnoff-flaskorna som visade sig innehålla isopropanol.
– Vi tror att det är någon eller några som har klantat sig när de har rengjort flaskorna eller när de försökt späda ut spriten. Vi tror att den processen har skett i Sverige, säger Bosse Pan.
* * *
För att få stopp på spriten innan den ens hinner komma in i landet samarbetar Polisen med Tullverket. Här arbetar Martin Norell som berättar att de har rätt att göra tillslag både vid Sveriges gränser men också inne i landet.
Den falska vodkan tror Martin Norell kommer från samma håll. Att det är delar av samma parti.
– När det gäller fulspriten som kommer i fejkade Smirnoff-flaskor är vår bedömning att det kommer från en och samma tillverkare eftersom det rör sig om Smirnoff-kopior och inte Absolut eller några andra vodkamärken. Det är det mest troliga scenariot, säger han.
Tullen kan också göra kontroller av lagerlokaler och av lastbilar som passerar våra gränser. Martin Norell berättar om en lastbilschaufför som betedde sig konstigt och nervöst. Några kollegor vid Tullverket hade sett lastbilen tidigare utanför ett Shurgard-lager.
Den gången fick tullarna stopp på både lastbilen och smuggelspriten.
Det händer också att polisen och tullen får tips från allmänheten som slår larm, när det är solklart att det är barn och unga som langarna vänder sig till. Som när skumt folk dyker upp på skolgårdar för att sälja sprit.
Ibland kan tullen ”labba” smuggelspriten för att ta reda på om det är fulsprit.
– Den bilden vi har är att fulspriten framför allt kommer från de forna öststaterna. Och att den kommer över gränsen mot Polen och sedan vidare in i Sverige, säger Martin Norell.
* * *
När smuggelspriten väl är inne i landet är den lätt att få tag på, till och med för barn.
De femtonåriga tjejerna Lykke och Simone har egen plågsam erfarenhet av langning. När vi träffas berättar de att de hade tur som inte råkade få fulsprit i flaskorna de skaffade på Snap.
– Vi hade nog en väldig tur att det inte var fejksprit, säger Lykke.
Lykke och Simone har gått med på att låta sig intervjuas, så länge inte efternamnen skrivs ut. Med sin personliga stil sticker de ut från mängden. De vill inte bidra till fler fördomar mot de som klär sig alternativt. De har valt att berätta, eftersom de vill varna andra.
När de ser tillbaka på det som hände för drygt två år sedan, när de bara var 13 år, minns de båda att det började roligt. De träffade langaren, som inte var ”sketchy” på något sätt utan verkade vara som vilken vanlig kille som helst, i stockholmsförorten Hässelby strand. Där drack de upp en del av spriten och sedan tog de tunnelbanan hem till Hökarängen.
Väl hemma igen fortsatte de att dricka, i en skogsdunge.
– Vi satte oss på en filt och vi hade ingen cola eller så att blanda ut spriten med. Det smakade … ankpiss, säger Lykke och grimaserar vid minnet.
Lykke blev allt tröttare, Simone började må dåligt.
– Allt var ganska roligt tills det började spöregna, säger Lykke.
Genomblöta och berusade fick de till sist hjälp av en kompis som såg till att de kom hem till henne. Lykke minns inte så mycket av resten av kvällen mer än att hon helt enkelt ”zoonade ut”.
– Jag spydde och sen fick jag en black out.
Kompisen och hennes mamma tog hand om dem, sedan ringde mamman till Lykkes och Simones föräldrar.
Det tog hus i helsike.
– Min pappa var så jäkla arg. Min mamma var också upprörd, vi hade ett långt samtal om det som hänt, säger Lykke.
– Min mamma var mest besviken och orolig för att jag hade kunnat råka väldigt illa ut, säger Simone.
Lykke och Simone är överens om att det inte är värt att ta en så stor risk.
– Och vad är det egentligen för mening om man ändå inte kommer ihåg någonting, säger Simone.