Forskning

Äldres alkoholproblem undersöks i ny studie

Vad blir konsekvenserna av en åldrande befolkning när det gäller alkoholkonsumtion, och hur påverkar detta beroendevården? Det undersöker alkoholläkaren Sven Andréasson i en femårig studie.

Konsumtionsutvecklingen i den äldre delen av befolkningen är oroande. Medan det råder en nedåtgående trend hos övriga befolkningen finns det en kraftig ökning i alkoholrelaterad dödlighet bland dem som är 65 år och äldre, säger Sven Andréasson forskare vid Karolinska institutet och medicinskt ansvarig för alkoholmottagningen Riddargatan 1 i Stockholm.

Han har länge intresserat sig för frågan om alkohol och äldre, och nu har Systembolagets Alkoholforskningsråd anslagit 850 000 kronor till ett forskningsprojekt om just de frågorna under hans ledning.

Sven Andréassons tes är att när det blir fler och fler äldre, så kommer det sannolikt leda till ett större vårdbehov och lidande, med mer problem för den som har ett beroende och för anhöriga. Frågan är  också hur beroendevården berörs av en ökad andel äldre patienter.

– Hittills har det varit få äldre patienter i beroendevården. När vi öppnade alkoholmottagningen Riddargatan 1 sänkte vi trösklarna för att söka hjälp för alkoholproblem. Något vi märkte var att det var en överraskande stor andel äldre som dök upp.

Forskning kring alkohol och äldre visar att äldre är mer utsatta för alkoholens verkningar eftersom kroppen förändras och blir känsligare med åren. Äldre har även sämre reaktionsförmåga och sämre balans, vilket kan göra att de akuta effekterna av alkohol blir farligare.

Sven Andréasson menar att det finns en viss osäkerhet i studier runt om i världen om ifall äldre bör få annan behandling än yngre och om man ska anpassa vårdinsatserna. Detta är något som den nya studien förhoppningsvis kan ge mer klarhet kring. I studien ingår 1 500 patienter som får behandling på Riddargatan 1, varav ungefär 400 är över 60 år, vilket i den här studien är gränsen för att definieras som ”äldre”. Patienterna följs upp årligen med frågeformulär och blodprov. Mottagningen erbjuder olika behandlingsmetoder, som KBT, motiverande samtal och läkemedelsbehandling.

– Vi vill veta om den behandling som de fått har hjälpt. I den kvalitativa delen av studien räknar vi helt enkelt i olika register och de årliga uppföljningarna. När vi följer upp den här gruppen ser vi om deras värden förändras på annat vis än hos de yngre, om det kan härledas till att de har fått annan behandling. Vi tittar även på sociala förhållanden, civilstånd, boende och så vidare.

Studien har även en kvalitativ del, med intervjuer där de äldre patienterna fått frågor om hur de uppfattar beroendevården och vad de har för önskemål.

– Intervjuerna är redan gjorda. Patienternas egen uppfattning är att de inte har behov av åldersanpassningar. Däremot efterfrågas mycket individanpassning, utifrån personens sociala och hälsomässiga situation.

Det finns många aspekter av ämnet alkohol och äldre som är intressanta, menar Sven Andréasson som även var medförfattare till rapporten Alkohol och äldre, utgiven av Svenska Läkaresällskapet och IOGT-NTO. Han berättar om en utbildning för tio år sedan som Riddargatan 1 arrangerade för hemtjänstpersonal.

– De tyckte att det var väldigt svårt att hantera frågan om alkohol bland de äldre. De hade dåliga förutsättningar för att hjälpa den här gruppen, vilket kanske främst gällde svårt alkoholiserade personer.

Det som blev tydligt var att det saknades tankar kring hur man kan ha en diskussion med de äldre om att förebygga olika typer av hälsoproblem, genom att ändra sina levnadsvanor.

– Det kanske vore ett sätt att komma lite längre, att inte prata om det här som alkoholism och beroende utan som en levnadsvana. På samma sätt som vi behöver tänka på vad vi äter, behöver vi tänka på alkohol i samma anda.

Mer från Accent