Trots att Grönland har lägre alkoholkonsumtion än Sverige, Finland och Danmark är alkoholproblemen stora, främst på grund av ett utbrett berusningsdrickande. Det är anledningen till att Grönland satsar stort på att ta fram rekommendationer för en ny, evidensbaserad, alkoholpolitik. Och ambitionsnivån är hög. Målet är ett samhälle där ingen skadas av alkohol.
Den nya alkoholpolitiken tas fram i samarbete med WHO:s Europakontor. Som ett led i arbetet genomfördes en tvådagarskonferens på Grönland 18–19 september. Värdar för konferensen var Agathe Fontain, hälsominister på Grönland och initiativtagare, samt WHO:s Europakontor.
Efter inledande ord från hälsoministern gick Carina Ferreira-Borges, från WHO, igenom exempel på alkoholpolitiska åtgärder och vilka effekter de haft.
– Politik och evidensbaserade åtgärder har gjort det möjligt att ändra situationen, säger hon och tar exempel både från länder som infört restriktioner och länder som luckrat upp politiken.
Hon tar också upp betydelsen av dryckesmönster.
– Alkoholen skadar genom de mängder som dricks, men också på grund av hur vi dricker. Båda har konsekvenser. Alkohol är ingen vanlig vara. Den orsakar skada på individen på grund av sina toxiska effekter. Den skadar foster, skadar DNA och orsakar cancer, även vid mindre mängder.
Alkoholkonsumtion resulterar i kroniska sjukdomar som leversjukdom och hjärtsjukdom, men också akuta skador.
– Alkohol orsakar förgiftning och leder till berusning som försämrar såväl koordination som kognitiv förmåga och ändrar beteendet. Det är en psykoaktiv substans, ansvarig för att människor förlorar kontrollen.
Det sistnämnda, säger hon, är en bidragande orsak till att självmordstalen på Grönland är högst i världen.
Professor Christina Viskum Larsen, Center för folkhälsa på Grönland, Syddansk universitet, redogör för statistiken.
– Berusningsdrickande, det vill säga fem glas eller mer vid ett och samma tillfälle, förekommer främst bland män mellan 25 och 34 år. Det är också i den åldersgruppen som skillnaden mellan män och kvinnor är störst. Som grupp är det annars 15–24-åringarna som oftast berusar sig, medan de som är över 60 berusar sig minst.
Enligt Christina Viskum Larsen har 56 procent av Grönlands unga kvinnor möjliga alkoholproblem när man testar dem med AUDIT, även bland unga män är det drygt 50 procent.
Dr Efraim Olsen, läkare från Sydgrönland, berättar att grönländare har cirka 10 år lägre förväntad livslängd än danskar och andra skandinaver.
– Rusmedel och våld i barndomshemmet eller sexuella övergrepp leder till trauma som många grönländare bär på. Kolonialtiden har betydelse eftersom andra styr oss. Vi avskriver oss ansvar. Det är en internaliserad rasism som är implementerad i samhällsstrukturen, vilket har en stigmatiserande effekt och påverkar sociala förhållanden.
Barn som utsätts för våld och sexuella övergrepp, eller bevittnar våld, förlorar sin integritet, säger han.
– Det påverkar hur man hanterar resten av livet och leder till hälsoproblem som högt blodtryck och diabetes liksom våld. Grönland har också världens högsta självmordstal.
Ivalu Katajavaara Seidler, forskar om självmord.
– Vi kan inte tala om alkohol utan att tala om självmord. Grönland har haft världens högsta självmordstal de senaste femtio åren.
Även hon lastar kolonialismen.
– Koloniserade kulturer förlorar sin nationella identitet, vilket särskilt påverkar de unga. Grönland moderniserades efter dansk modell efter andra världskriget. Människor flyttade till städer, kanske till en lägenhet, och skulle börja försörja sig på ett annat sätt än man var van vid.
Alkoholkonsumtion och självmord började stiga kraftigt från 1970-talet.
– Följden blir att många barn växer upp med riskfaktorer för beroende och självmord.
Hon har också synpunkter på vad som bör göras:
- Minska alkoholkonsumtionen, särskilt berusningsdrickandet.
- Stöd till familjer som har problem med alkohol och trauma.
- Fokus på aktiviteter som främjar trivsel, som kultur, natur och att stärka lokalsamhället.
Ditte Sølbæk, från Childrens rights (MIO) berättar om en undersökning som gjorts bland barn om vuxnas drickande. Den visar hur stark alkoholens roll är i samhället.
– Intressant är att barn som inte mår dåligt framhåller frånvaron av alkohol som en orsak till att de mår bra. När vuxna dricker känner sig barn ensamma och utan kärlek eller omsorg. Barnen önskar att deras föräldrar får hjälp, säger hon.
Arnak Patriciaa Bloch”Det är meningslöst att tala om ansvarsfullt drickande.”
Arnarak Patriciaa Bloch, från WHO, säger att WHO inte har funnit någon säker nivå för alkoholkonsumtion.
– Ju mer du dricker desto större risk, men risken börjar vid väldigt låga nivåer. Alkohol påverkar kroppen, förstör ditt DNA och kan leda till cancer.
Medlemsstaterna i Europa, 53 stycken, har antagit ett ramverk för europeisk alkoholpolitik. Där framgår att all alkohol är skadlig.
– Det är meningslöst att tala om ansvarsfullt drickande. Alla som dricker anser att de dricker ansvarsfullt. Europa dricker mest i världen, trots att det sägs att vi dricker ansvarsfullt. Inget drickande är riskfritt.
Adam Sherk, policyrådgivare på Canadian Centre on substance use and addiction, School of public health, tar upp ekonomiska frågor. Han redovisar kanadensiska statens inkomster och utgifter.
– Trots två skatter; moms plus alkoholskatt på 5–25 procent, differentierad beroende på dryck, så överstiger statens kostnader intäkterna.
Seminariedeltagarna diskuterade vilka utmaningar som finns i arbetet med att utveckla och implementera en ny alkoholpolitik för Grönland. Några saker som kom upp var hur man ska synliggöra problemet för att få med sig befolkningen och undvika motreaktioner, hur man ska hantera kritiska röster och om det räcker med rekommendationer för en ny politik och vad som händer med rekommendationerna.
Ashley Wettlauer, Center for Addiction and Mental health Toronto slår hål på myter om alkohol och konstaterar:
– Många säger att restriktioner inte kommer att påverka deras alkoholkonsumtion, men även små förändringar i konsumtionen kan ge synbara, signifikanta effekter på befolkningsnivå. Restriktioner som förbjöd storförpackningar i Australien minskade skador och alkoholrelaterade dödsfall. Samma sak när Litauen begränsade sina öppettider. Individen kanske inte ens märker att den minskat sin konsumtion, men på befolkningsnivå blir det ändå synlig effekt.
På 70- och 80-talet var Grönlands alkoholkonsumtion enorm. Toppen nåddes 1987 med 22 liter ren alkohol per person 15 år och äldre. Sedan dess har den sjunkit rejält, till 8,5 liter per person och är lägre än både Finlands (8,7 liter), Sveriges (8,6 liter) och Danmarks (9,3 liter).
Trots det är alltså alkohol fortfarande ett stort problem, enligt Carina Ferreira-Borges. För att komma åt problemen anser hon att Grönland måste implementera WHO:s tre ”best buys” (störst effekt för insatsen).
- Höj priset på alkohol genom skatter och prispolitik. ”Priset på alkohol är relativt högt på Grönland, men det finns fortfarande utrymme för förbättring.”
- Stärk de tillgångsbegränsande åtgärderna. ”Licenssytemet för utskänkning skulle kunna stramas upp, online-försäljningen bör regleras, se över åldersgränser, öppettider och se till att ha kontroll över hela leveranskedjan.”
- Stärk förbudet mot alkoholreklam, sponsoring och säljfrämjande åtgärder. ”Vi vet att berusningsdrickande ökar hos dem som exponerats för marknadsföring. Sponsorskap och promotion påverkar och normaliserar alkohol.”
– Befolkningsinriktade åtgärder är det som krävs. Det betyder inte att individer inte behöver stöd och hjälp, men för att minska alkoholskador och självmord måste samhället ändras.
Det som är positivt när man inför restriktioner på tillgänglighet är att man genast ser effekt på konsumtionen och skadorna. Man behöver inte vänta på resultaten, de kommer med detsamma.
Enligt Carina Ferreira-Borges har det bland annat märkts på Grönland.
– När man införde avskärmningar av alkohol i livsmedelsbutiker och förbud mot alkoholreklam 2018 syntes genast effekt. Konsumtion, skador och dödlighet minskade. Om alkohol tillåts att finnas överallt är det svårt att komma åt problemen. Hur ska man ta sig ur ett problematiskt bruk om man befinner sig i en omgivning där det finns alkohol överallt? Tar man inte itu med omgivningen så går det inte att ändra beteenden.