De konstaterar att alkohol är en riskfaktor för sjuklighet och dödlighet både i Sverige och globalt. För minskningen i alkoholkonsumtionen (från 10,6 liter alkohol/svensk 2004 till 8,7 liter 2021), gäller framför allt unga vuxna medan personer över 65 år dricker mer. Alkoholrelaterad dödlighet minskar i hela befolkningen – men ökar bland äldre.
Debattörerna anför att enkäter från Socialstyrelsen till regionerna visar att mycket få patienter får hjälp. Endast 1 procent erbjuds åtgärder för ohälsosamma alkoholvanor, och ingen förbättring har skett åren 2013-2021.
Världshälsoorganisationens, WHO, strategi för alkoholprevention på befolkningsnivå bygger på screening och enkla, framför allt inom primärvården. Men studier visar på en mycket begränsad användning i vården, vilket bland annat beror på hög arbetsbelastning, otillräcklig kunskap, svagt ledningsstöd och ambivalens hos läkare huruvida alkoholproblem är deras ansvar.
Flera vanliga sjukdomstillstånd orsakas, eller försämras, av hög alkoholkonsumtion, skriver läkarna: hjärt-kärlsjukdomar, flera cancerformer, sömnstörningar, depression, ångest, neurologiska besvär, mag- och hudbesvär, infektioner och svårläkta sår:
”Enligt WHO finns ett samband mellan alkohol och över 200 sjukdomstillstånd. Alkohol interagerar även med läkemedel, och frågor om patienters alkoholkonsumtion är därför viktiga vid läkemedelsförskrivning.
I pragmatisk screening har läkaren möjlighet att berätta för patienten hur olika hälsoproblem kan påverkas av alkohol. Detta öppnar för samtal om alkoholvanor. Det är viktigt att klargöra att det handlar om ett samarbete mellan patient och läkare. Läkarens roll är att hjälpa patienten att finna motivation att förändra och resonera sig fram till ett mål, exempelvis komma under riskbruksgränsen eller att göra en tids uppehåll. Uppföljning är av stor vikt.”
Dock, skriver de, finns en risk att missa riskpatienter med pragmatisk screening. I en studie som jämfört generell och pragmatisk screening identifierades 70 procent av patienter med riskabla alkoholvanor med generell screening, medan pragmatisk screening enbart identifierade 38 procent. Pragmatisk screening används i stor utsträckning, medan generell screening knappt används alls.
Forskning är angelägen för att förbättra vårdens alkoholpreventiva arbete, menar de, och efterlyser därför en ny forskningsagenda med mer forskning om pragmatisk screening. De hänvisar även till en studie som fastslår att vårdpersonal behöver fortbildning om kliniska tillstånd som kan kopplas till alkohol, och att kurser om alkoholrelaterade symtom behöver genomföras och utvärderas.
Författarna bakom debattartikeln är Per Nilsen, professor i socialmedicin och folkhälsovetenskap, Linköpings universitet, Sven Andréasson, överläkare, Beroendecentrum Stockholm, Karin Hyland, psykiater, överläkare, Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm.
2019 tog IOGT-NTO i samarbete med beroendeforskare och bland andra Svenska läkaressällskapet fram rapporten Alkohol och äldre.