
Enligt Jakob Forssmed ska småskaliga alkoholproducenter kunna sälja sina produkter direkt till kunder redan den 1 juni. Då kan också den nya lagen komma att granskas av EU-domstolen.
– Om företag anser det vara mödan värd så kan de ifrågasätta reglerna när de trätt i kraft. Det mest sannolika är att ett företag som vill ha tillstånd, men inte uppfyller kraven, söker och får nej. Då kan de överklaga beslutet till Förvaltningsrätten. Om det går vidare till Högsta förvaltningsdomstolen kan den vara skyldig att vända sig till EU-domstolen, säger Jörgen Hettne, professor vid institutionen för handelsrätt på Lunds universitet.
Ett annat scenario han kan se framför sig är att någon börjar sälja utan tillstånd.
– Då blir det som i Franzén-domen, där Ica-handlaren Harry Franzén sålde vin som han köpt på Systembolaget i sin Ica-butik. I det fallet gick ju EU-domstolen på Sveriges linje. Det är inte helt jämförbart, men visar att domstolen kan ha förståelse för Sveriges alkoholpolitiska argument.
Han tror däremot inte att Portugal kommer att ta frågan vidare.
– Det ser jag som mindre sannolikt. Det är ytterst ovanligt att ett medlemsland utmanar ett annat i en process inför EU-domstolen.
Finns det något som kan jämföras?
– Egentligen inte. Finland har ju fått sin gårdsförsäljning prövad, men den är inte heller jämförbar med den svenska varianten.
Jörgen Hettne har själv tidigare varit utredare av distanshandeln med alkohol samt deltagit som expert i den andra utredningen av gårdsförsäljning, som leddes av Lotty Nordling 2010. Han tycker att det är bra att regeringen nu lagt fram förslaget.
– Det är ju inte helt olikt det förslag vi kom fram till. Jag är ganska nöjd med att man lyfte frågan till kommissionen. Där skedde en granskning, som förlängdes till sex månader eftersom Portugal kom med synpunkter. Vi har ju hållit på att utreda det här i femton år. Det tar en massa tid och resurser i anspråk utan att det leder någonstans. Frågan behöver prövas utanför Sverige.
Även en del vinproducenter hade invändningar, men att ett annat medlemsland har synpunkter väger tyngre, och var orsaken till förlängningen av frysningsperioden, under vilken riksdagen inte kan fatta beslut om den nya lagen.
Till skillnad från många andra, som är övertygade om att monopolet får stryka på foten vid en rättslig prövning i EU-domstolen, tror Jörgen Hettne tvärtom att enbart gårdsförsäljningen kommer att testas.
– Jag tror att EU-domstolen kommer att skilja de båda sakerna åt. Så gjorde de både när de prövade privatinförseln och i den finska gårdsförsäljningen. Därför är det klokt av den svenska regeringen att ha en tidsbegränsad prövotid. Min uppfattning är att det i så fall blir gårdsförsäljningen som riskerar att försvinna Inte monopolet.
En styrka tycker han också är EU-kommissionens inställning.
– De valde ju att inte ha några synpunkter på förslaget och de har tidigare ställt sig på Sveriges sida i EU-domstolen vad gäller alkoholmonopolet, i samband med Sveriges EU-inträde.
Men säker kan man inte vara, poängterar han.
– Det är ju ett i grunden diskriminerande upplägg som måste prövas enligt artikel 34 i EU:s fördrag om fri rörlighet av varor. Det är med hänvisning till artikel 36 (om undantag från 34) som det går att argumentera för att lagstiftningen fortfarande skyddar hälsan. Gårdsförsäljningen ska stå för en mycket liten del av handeln. Den är ju starkt begränsad genom reglerade inköpsmängder, öppettider och att inköpen ska ske i samband med ett studiebesök. Allt är motiverat av alkoholpolitiska hälsoskäl.