
– Alkoholrestriktioner spelar roll.
Det konstaterar Paul Nystedt, professor i nationalekonomi vid Jönköping International Business School. Genom att analysera effekterna av motboksliknande restriktioner i början av 1900-talet vill han ge svar på frågan om hur väl alkoholpolitiska regleringar fungerar.
Paul Nystedt menar att Sverige under väldigt lång tid har haft en politisk konsensus kring en restriktiv alkoholpolitik.
– Förslaget om gårdsförsäljning är ett avsteg från den politiken. Och frågan är om det här är ett enskilt avsteg eller om det är ett avstamp, och innebär början på något annat.
Tillsammans med kollegorna Lars-Fredrik Andersson och Liselott Eriksson, båda ekonomihistoriker vid Umeå universitet, hoppas Paul Nystedt att deras forskning kan bidra till att ge en historisk bakgrund till dagens alkoholpolitik.
– Det är intressant att argumenten för att vi ska ha en restriktiv alkoholpolitik inte skiljer sig inte mycket mellan nu och då. Man vill begränsa skadeeffekter av alkohol och skydda dem som har det besvärligt.
Som nationalekonom är han intresserad av effekten av olika interventioner, och att analysera vilka åtgärder som fungerar. Motboken som infördes 1919 i hela Sverige är ett exempel på just en sådan intervention, som skulle reglera svenskarnas alkoholinköp. Men i och med att det infördes i hela landet är det svårt att analysera effekterna.
– Vi vet att det var en låg alkoholkonsumtion under 1940- och 50-talet, och sen steg den när man avskaffade motboken. Men det är väldigt svårt att veta om det berodde på motboken eller inte.
Det forskarna istället har gjort är att studera ett antal städer som införde motboksliknande restriktioner redan runt 1914, med syfte att minska alkoholkonsumtion, fattigdom och misär.
– Vi har kunnat jämföra dessa städer med utvecklingen i städer som inte införde såna restriktoner. Vad vi kan se är att i städerna där man införde de här åtgärderna, där sjönk den totala försäljningen ordentligt. Åtgärderna riktade sig mot fattiga missbrukare men vi kan se att i genomsnitt sjönk försäljningen med 20 procent.
Ett vanligt argument mot regleringar är att de inte gör någon skillnad – den som vill få tag i alkohol hittar andra sätt. Men historien visar på motsatsen.
– Försäljningen ökade inte i närliggande städer, och inte heller på restauranger och krogar. Vi ser inte heller att antalet dömda för olaglig alkoholförsäljning har ökat. Vi kan alltså säkert säga att försäljningen sjönk och att vi ser tecken på att även konsumtionen sjönk.
Varför är detta intressant för en nationalekonom?
– I vår bransch är man väldigt nyfiken på den här typen av naturliga experiment, som det kallas. Någon utsätts för någonting och någon annan gör det inte, vilket skapar förutsättningar för att komma åt kausaliteten. Alkoholkonsumtion kan också påverka hälsa och produktivitet vilket är intressant ur ett nationalekonomiskt perspektiv.
Paul Nystedt nämner studier kring lördagsöppet på Systembolaget och ett försök 1967-68 då starköl såldes i vanliga butiker i Göteborg, Bohuslän och Värmland. Det ledde till att konsumtionen ökade kraftigt, särskilt bland yngre, och försöket avbröts efter drygt åtta månader.
När motboken avskaffades 1955 valde Sverige att hålla fast vid den restriktiva linjen, med införande av Systembolaget och alkoholmonopol.
– Det svenska samhället har genomgått en väldig liberalisering på senare år, där vi åtminstone delvis har privatiserat många delar som tidigare helt har bedrivits i offentlig regi som skola och bilprovning. Men alkoholpolitiken och Systembolagets monopolställning har legat fast.
Men nu finns alltså förslaget om gårdsförsäljning.
– Jag tror kanske inte att det kommer ha någon stor inverkan på alkoholkonsumtionen om man tillåter folk att köpa gårdsproducerade viner. Det som verkligen skulle kunna påverka är om man börjar tillåta att ha en massa vin bredvid läsken i livsmedelsbutiker. Men det som sker nu är ett avsteg från den policy man har haft.
Paul Nystedt menar att det är svårt att tänka sig att en ökad tillgänglighet kommer leda till en minskad konsumtion. Förhoppningen är att forskningen om historiska effekter av regleringar ska skapa en förståelse för den alkoholpolitik som bedrivs och dess ursprung.
– Det är lätt att bortse från historien, och kasta de samlade erfarenheterna som man har legat till grund för beslut.