Sri Lanka

Myndighetsutövning i uppförsbacke

Lankesiska myndigheter tvingas balansera turistnäringens liberala syn på alkohol mot folkhälsan.

I ett höghus i Battaramulla i huvudstaden Colombo har många lankesiska myndigheter sina kontor. På elfte våningen, med utsikt över Diyawannasjön och parlamentsbyggnaden, som byggts mitt i sjön på en konstgjord ö, ligger myndigheten National Authority of Tobacco and Alcohol, NATA.

– Jag tillträdde den här posten för två år sen. Den mer eller mindre påtvingades mig, säger Alan Ludowyke, myndighetens ordförande, och skrattar.

Hans kontor är väl luftkonditionerat, nästan till kylskåpstemperatur. Precis utanför kontoret sitter två kvinnor i ett litet bås och svarar i NATA:s stödtelefon för personer som vill sluta med alkohol, tobak eller andra droger.

NATA grundades 2006, som en myndighet under hälsoministeriet, och är den myndighet som ska reglera alkohol- och tobaksindustrierna. När industrierna bryter mot reglerna för hur de får marknadsföra eller saluföra sina produkter tar NATA emot anmälningar från allmänheten.

– Vi har en app som allmänheten kan använda om de ser någon reklam, sponsring eller försäljning som bryter mot lagen, säger Alan Ludowyke.

NATA:s hjälptelefon är till för den som vill sluta använda alkohol, tobak eller andra droger. Foto: Jens Wingren.

Kontorslandskapet på NATA ger en känsla av 90-tal med arbetsbås, kala beiga väggar och strategiskt utplacerade fläktar. Men många kontorsstolar gapar tomma.

– Vi har flera vakanser nu som vi inte kunnat tillsätta. Vi ska egentligen ha 16 anställda, och vi hade behövt fler, men en tredjedel av personalen har lämnat oss eftersom lönerna vi kan erbjuda inte kan mäta sig med den privata sektorn.

Under den ekonomiska krisen 2022 upptäckte många med statliga jobb att deras lön inte längre räckte till.

– De som är kvar är här för att de tror på det vi gör, de hade alla kunnat få mer välbetalda jobb. Jag har inte haft en verksamhetschef på två år, min administrationschef sa upp sig i början av året, jag behöver en forskningschef. Båda mina chaufförer slutade och började köra ambulans istället!

Alan Ludowyke pratar snabbt, med ett stort leende, även när han beskriver motgångarna som uppstår när man driver en myndighet som lätt kan uppfattas som ett hinder för ekonomisk utveckling och näringsverksamhet.

Sri Lanka antog en alkohol- och tobakslag 2006, som fick vissa tillägg 2015. Men det har hänt mycket sedan dess och lagen behöver ytterligare tillägg menar Alan Ludowyke.

– Industrin ligger hela tiden före oss när det gäller att hitta sätt att kringå lagen. De hittar kryphål för att kunna fortsätta verka.

Sri Lanka har ett statligt monopol på tobak, men för att tillverka och sälja alkohol behöver man istället en licens från staten.

– Alkoholen är svårare för oss att reglera eftersom det är flera aktörer inblandade.

Enligt Alan Ludowyke förs det in mycket alkohol illegalt till Sri Lanka och det kan vara svårt att veta exakt hur omfattande alkoholkonsumtionen är. Överlag har NATA svårt att få tag på bra data, inte minst då man inte har resurser att tillsätta alla tjänstemän som man egentligen skulle behöva.

– Så vi förlitar oss mycket på den data som andra tar fram, bland annat Adic.

Bara en dryg tredjedel av Sri Lankas befolkning tros använda alkohol, men trots det har man en snittkonsumtion per person och år på motsvarande 4,3 liter ren alkohol. Det betyder att de som dricker alkohol generellt dricker väldigt mycket.

– Vi har en kultur här att man dricker tills flaskan är tom. Man nöjer sig inte med en drink eller två.

Det är stor skillnad i drickandet mellan könen. I stort sett alla som dricker är män.

– Traditionellt har kvinnor inte druckit alkohol här, det har handlat om bara någon procent. Men det förändras nu. Speciellt bland de som arbetar på teplantagerna, säger Alan Ludowyke.

Han menar att alkoholindustrin nu riktar in sig på att få fler kvinnor att börja använda alkohol.

– Framför allt med smaksatt alkohol som ska tilltala kvinnor. Kommer du till en bar och får en mojito så kanske du varken känner smaken eller lukten av alkoholen, du märker den först efteråt.

Att utbilda befolkningen upplever han är en mer framkomlig väg än att försöka påverka politikerna.

– De är främst intresserade av röster. Så det krävs att deras väljare ställer krav för att det ska hända något. Politikerna måste förstå att det finns en stark opinion för mer reglering av alkoholindustrin.

NATA försöker därför vara närvarande i landets skolor. Unga och kvinnor är prioriterade grupper att nå med ett förebyggande budskap.

– Där behöver vi hjälp från organisationer som Adic, som har ett existerande kontaktnätverk, för att nå ut till folk.

Adic har också kommit till NATA:s försvar politiskt. Myndigheten hamnade i blåsväder för några år sedan då man under brinnande ekonomisk kris försökte göra en insats mot olaglig marknadsföring.

– Vi skrev till alla hotell i Colombo som marknadsför happy hour. Att sälja två drinkar till priset av en är en rabatt och det är inte tillåtet enligt vår alkohollag.

NATA begärde att hotellen skulle upphöra med marknadsföringen och meddelade att man annars skulle vidta juridiska åtgärder.

– Ett av hotellen la upp vårt brev på sociala medier och det blev viralt. Vi blev tvungna att förklara oss för regeringen varför vi gjorde en sån sak när landet är så utsatt ekonomiskt. Att ställa sådana här krav påverkar ju hotellnäringen och turistnäringen.

Historien fick spinn med vinkeln att NATA motarbetar regeringen, även fast man bara försökte fullfölja sitt uppdrag att upprätthålla alkohollagen.

– Att marknadsföra happy hour lockar inte bara turister, även de i lokalbefolkningen som har pengar över lockas.

I slutändan kom man fram till att det ändå är tillåtet att marknadsföra ett paketpris för mat och alkohol.

– I tidningarna stod det att NATA förbjuder happy hour, säger Alan Ludowyke.

Ett annat sätt att komma runt bestämmelserna för alkoholreklam är att fokusera på varumärket istället för drycken i marknadsföringen. Sri Lankas största ölmärke Lion ville till exempel visa reklam med sitt ikoniska lejon runt Colombos flygplats.

– Det är så de jobbar. Det kan vara Heinekens röda stjärna eller Carlsbergs C, alla vet vad det handlar om. Det är inte lätt, industrins budget för marknadsföring är så mycket större än våra resurser.

Alkoholindustrin jobbar också mycket med att sponsra musik- och sportevenemang, även på skolor.

– Och utbildningsdepartementet verkar inte kunna göra något åt det.

Men alkoholindustrin representerar stora ekonomiska intressen och turismen är en av Sri Lankas främsta näringar.

– Hälsoministeriet stöttar oss. Men de som har ett näringspolitiskt perspektiv vill att fler ska ha råd med alkohol.

Sri Lanka tog mycket stryk under de senaste årens inflationsvåg. Men alkohol ökade inte i pris lika mycket som andra produkter.

– Priserna på matvaror ökade tre- eller fyrfalt. Men alkohol blev istället relativt sett billigare.

Alan Ludowyke tycker att det borde finnas bättre sätt att öka landets inkomster än att öka försäljningen av alkohol.

– Vi borde inte behöva förlita oss på giftiga produkter, det är inte bra för vårt folk i längden. Och bördan på sjukvården som kommer med alkoholskadorna är tre gånger så höga som skatteintäkterna från alkoholförsäljningen.

Den nytillträdda regeringen, som röstades fram i höstas hoppas han ska ha ett större fokus på folkhälsa än den tidigare regeringen.

– Jag hoppas att de ser vad alkoholen kostar. Men politikerna tittar oftast på de kortsiktiga vinsterna med alkoholkonsumtionen.

Att höja skatten på alkohol kan vara ett effektivt sätt att få fler att sluta med alkohol enligt Alan Ludowyke.

– Vi kunde se att när skatten nyligen höjdes så fick vi också fler samtal till vår hjälptelefon från personer som vill sluta med alkohol. Nästan 200 samtal om månaden. Och för många så handlar det om att de inte har råd att fortsätta dricka.

Det händer även att familjemedlemmar till någon som dricker hör av sig till hjälplinjen.

– För att det blir en finansiell börda för hela familjen.

Nu är Sri Lankas ekonomi på uppgång igen. Världsbanken förutspår en långsam återhämtning de kommande åren, mycket tack vare att Indien går framåt ekonomiskt för tillfället. Eftersom alkoholen inte hängde med i inflationssnurran så finns en risk att fler kommer ha råd att dricka framöver.

– Det hänger på att vi kan kontrollera priset och informera fler om alkoholens skador.

Men att ha ett detaljhandelsmonopol på alkohol, på samma sätt som Sverige tror Alan Ludowyke inte är ett realistiskt alternativ för Sri Lanka.

– Det förekommer att politiker i praktiken säljer licenser för att sälja eller tillverka alkohol. Så det är något de kan dra in pengar på, det leder såklart till oegentligheter som är svåra att komma åt, säger han.

Mer från Accent