I den nya forskarrapporten När mindre är mer, som tagits fram av en internationell grupp alkoholforskare på uppdrag av, bland andra, IOGT-NTO, tittar forskarna på effekterna av en sänkt alkoholkonsumtion. I ett kapitel tar de upp så kallade naturliga experiment, perioder då tillgången på alkohol av en eller annan orsak begränsats och vad det haft för medicinska och sociala konsekvenser.
Forskarna skriver att de här perioderna ofta inträffat under förhållanden som kris, krig och pandemier men att de ändå ger en fingervisning om vad som händer när tillgången på alkohol plötsligt minskar.
1. I länder med någon form av alkoholmonopol har det vid flera tillfället uppstått strejker bland de som arbetar på monopolet. 1963 strejkade arbetarna på Systembolaget, på vissa platser så länge som 12 veckor. Det gjorde att försäljningen av sprit minskade med 47,3 procent under en period. Även försäljningen av vin minskade med 7,6 procent. Effekten var att de alkoholrelaterade skadorna, omhändertaganden för fylleri och de alkoholrelaterade olyckorna minskade.
Liknande effekter har observerats i samband med strejker i Kanada, Finland och Norge. I forskningen om dessa perioder dras ofta slutsatsen att de som dricker mest också påverkas kraftigast. I början av en strejk kan det ha orsakat att fler sökt vård för alkohol abstinens, men den effekten har varit kortvarig i de fall som forskarna tittat på. På sikt minskar ofta inläggningarna för avgiftning och abstinens.
2. Under coronapandemin införde flera länder restriktioner för alkoholkonsumtion. Vissa gick så långt som att helt förbjuda alkoholförsäljning, till exempel Sydafrika, Botswana och Mexiko. I Sydafrika förbjöds alkohol i två omgångar och under båda omgångarna minskade antalet mord med 50 procent. Även trafikolyckor, misshandel och övriga olyckor minskade kraftigt; med 59 till 69 procent under den första perioden och 39 till 69 procent under den andra. I Mexiko minskade brotten mot kvinnor, sexuella övergrepp och våld i hemmet till följd av förbudet.
3. Det har också förekommit att alkohol totalförbjudits under perioder. Mest känt är säkert förbudstiden i USA mellan 1920 och 1933. Perioden skildras ofta som präglad av kriminalitet men alkoholskadorna minskade också kraftigt under förbudet. Dödsfallen till följd av alkoholberoende beräknas ha minskat med 43 procent och även dödsfall i skrumplever och självmord minskade kraftigt. Mäns förväntade livslängd ökade med 0,17 år.
Efter att det nationella alkoholförbudet upphävdes valde vissa delstater och kommuner att behålla alkoholförbudet lokalt under en tid. I de områden som behöll förbudet kunde man se en ökad inflyttning och en större produktivitet i jordbruket. När förbuden upphävdes ökade antalet fall. Av mord, misshandel, narkotikabrott, mutbrott och bedrägerier. Däremot så ökade inte rån, vapenbrott, inbrott eller bilstölder.
Forskarna som författat rapporten När mindre än mer drar slutsatsen att plötsliga avbrott i tillgången på alkohol har lett till minskad alkoholkonsumtion och färre alkoholskador. Det ger stöd åt tanken att tillgängligheten är ett viktigt verktyg för att reglera alkoholkonsumtionen, menar forskarna.