De nordiska länderna, med undantag för Danmark, har en tradition av att bedriva en restriktiv alkoholpolitik där monopol på detaljhandel med alkohol är ett kraftfullt verktyg. Som Accent skrev förra veckan har WHO kommit ut med en rapport som visar att monopol är ett effektivt sätt att minska alkoholskador och skydda unga från alkohol.
Dessutom gillar befolkningen i de nordiska länderna sina monopol. Ändå attackeras de ständigt från politiskt håll. Det märkliga i att politikerna går i otakt med sina väljare är en fråga som diskuterades under Nordan:s (Nordic Alcohol and Drug Policy Network) öppna möte i Stockholm i torsdags.
Emil Juslin, drogpolitisk chef på IOGT-NTO och en av föredragshållarna på mötet, kallade det den nordiska paradoxen.
– Vi har mer bevis än någonsin för att en restriktiv politik fungerar. Vi ser också att allt fler länder utanför Norden inför restriktioner som vi haft länge. De nordiska monopolen blir också allt mer populära – och ändå går politiken i motsatt riktning, konstaterar han.
För svensk del syftar han på distansförsäljning och så kallad gårdsförsäljning.
– Medan Norge genast satte upp tydliga regler för distansförsäljning när den dök upp blev den länge ett kryphål för att runda lagstiftningen i Sverige.
Även om mängden alkohol som säljs via distanshandel är relativt liten ser han flera risker med den.
– Den introducerar vinstintresset i alkoholförsäljning, något som politiken strävar efter att hålla borta. Den ökar också risken för att andra kryphål börjar utnyttjas.
Men den allra största risken anser han är att endast utländska återförsäljare får sälja sina produkter.
– Det diskriminerar svenska återförsäljare.
För producentförsäljning, eller så kallad gårdsförsäljning, finns ett lagförslag klart som Sveriges riksdag ska rösta om. Införs det ser han flera risker:
– All tillgångsökning är förstås problematisk, men det är också ett problem att vissa produkter kommer att finnas både på Systembolaget och hos de privata aktörerna medan andra bara säljs via Systembolaget. Det gör att de ses olika i EU:s ögon.
Det största problemet, även för gårdsförsäljningen, är dock att den är diskriminerande.
– I det här fallet mot utländska producenter. Det är många som varit kritiska till förslaget, till exempel Lagrådet, flera kända EU-experter och Barnombudsmannen. EU-kommissionen såg däremot inga problem, trots att de tidigare varit väldigt kritiska mot liknande upplägg. Frågan är vad ändringen står för? EU-kommissionen har den exekutiva makten och ska vara opolitisk, men det sägs allmänt i Bryssel att kommissionen politiserats allt mer under Ursula von der Leyen.
Emil Juslin uttryckte också viss oro för utredningen av den svenska alkoholpolitiken, ledd av Agneta Karlsson, som pågår just nu.
– Det är inte utredningen som oroar oss, utan hur den uppkom. Den kom till efter den ESO-rapport som publicerades 2019 och som hävdade att monopolet inte funkar.
Maria Renström, som varit ansvarig för WHO:s rapport om monopolen, lugnade honom.
– Att de bett mig, som de vet prioriterar folkhälsan, att sitta med i utredningen tyder på att de ändå tycker att folkhälsan är viktig, säger hon.
Om det svenska monopolet står inför möjliga framtida hot, så är hotet mot det finska monopolet akut.
– Försäljningen har successivt flyttat ut i livsmedelsbutikerna och till internet, säger Anne Babb, generalsekreterare för internationella blå korset, från Finland.
Finland har haft gårdsförsäljning av alkohol sedan de gick med i EU, 1995. Det handlar dock om väldigt speciella bär- och fruktviner som inte produceras någon annanstans.
I början av sommaren 2024 ändrades den finska lagen så att drycker upp till 8 volymprocent får säljas i livsmedelsbutiker. Men det räcker inte, tycker den finska regeringen som nu vill tillåta drycker upp till 15 procent i vanliga affärer.
– Sista dagen att lämna synpunkter på förslaget är den 19 mars, så vi är rätt desperata. Monopolet står inför ett riktigt allvarligt hot. Men man får aldrig ge upp. Vi hoppas fortfarande på mirakel, säger hon.
I jämförelse framstår situationen i Norge som stabil.
– Arbeiderpartiet är nu tillbaka ensamt i regeringsställning. Det var en gång de som tog fram den norska alkoholpolitiken, så vi hoppas vi har medvind nu, säger Mariann Skar, ordförande för Nordan, från Norge.
Även Norge har gårdsförsäljning.
– Men bara av vin, och vi är inget vinproducerande land. Däremot pågår hela tiden diskussioner om att man borde få sälja alkohol i livsmedelsbutiker och på arenor vid idrottsevenemang. Och förbudet mot alkoholkonsumtion på allmän plats, i parker och liknande, ifrågasätts återkommande.
Lauri Beekman, vd för Nordan, påpekar att utan monopol är det mycket svårt att begränsa antalet försäljningsställen.
– Litauen har till exempel stränga regler för alkoholreklam och prissättning av alkohol, ändå har de 195 försäljningsställen per 100 000 invånare, mot Sveriges 3,4. Utan monopol är det i det närmaste omöjligt att begränsa antalet.
Han förklarar hur monopolet i Finland hamnat i sin svåra situation:
– Steg för steg skapar regeringen situationer som gör att politiken ifrågasätt och leder fram till målet att få ut 15-procentig alkohol i livsmedelsbutiker.
Även på Färöarna vill politiker lätta på alkoholrestriktioner, enligt Edva Jacobsen, ledamot i Nordans styrelse, från Färöarna.
– Politikerna säger att vi behöver något för turisterna och menar att de borde få köpa öl när de besöker ett bryggeri. Men något överhängande hot mot monopolet finns inte hos oss. Vi är långt ifrån att förlora monopolet, även om politikerna pushar för något annat.
Flera deltagare har förslag på hur man ska trygga monopolens ställning.
Maria Renström tycker att monopolens effektivitet när det gäller id-kontroller borde framhållas oftare och påpekar att allmänhetens stöd är det viktigaste skyddet för monopolet. Gabriel Romanus, tidigare chef för Systembolaget, anser att man borde lära av industrin, som föreslår små steg i liberal riktning.
– Varje steg har inte någon större effekt, men när man adderar dem blir det ändå konsekvenser. Om vi istället blir offensiva och kräver små steg i andra riktningen så behöver vi inte hamna på defensiven hela tiden.
Mariann Skar påminner om att det också finns mycket som är positivt, till exempel att unga dricker mycket mindre än tidigare.
– Och det är stor skillnad på hur man pratar om alkohol i media – och ingen läkare skulle längre säga att det är nyttigt med lite alkohol.