– Med hög konsumtion kan man sänka sin intellektuella förmåga konstant. Man presterar inte längre på den nivå man skulle kunna, säger Sven Andréasson, professor emeritus på Karolinska institutet, alkoholläkare och en av forskarna bakom rapporten Alkohol och hjärnan.
Rapporten har gjorts av en internationell forskargrupp är en genomgång av cirka 150 studier om alkohol och hjärnan. Det är den tionde delen i serien Alkoholen och samhället som ges ut av IOGT-NTO och slår fast att alkohol påverkar stora delar av hjärnan och dess funktioner. I sammanfattningen skriver forskarna att ju mer alkohol man dricker, desto mindre hjärnvolym har man kvar senare i livet.
– Ämnet alkohol och hjärnan rymmer så många dimensioner, säger Sven Andréasson.
Även om mycket i rapporten är känt sedan tidigare var en del nytt även för honom.
– Mest uppseendeväckande var kanske det här om livsstilsförloppet; att unga som dricker i tonåren löper risk att drabbas av tidig demens. Det är ett uttryck för den stjärnsmäll man får i hjärnan när man dricker sig berusad. Sker det gång på gång så blir det en stor belastning på hjärnan.
Enligt rapporten kan ett enda tillfälle med hög alkoholkonsumtion ge försämrad kognitiv förmåga i flera veckor efteråt. Negativa effekter på den kognitiva förmågan är direkt relaterade till hur många gånger en person har druckit, hur hög alkoholnivån varit och hur länge det varat. Om drickandet upprepas kan effekterna ackumuleras över tid. För äldre är det dessutom en extra risk att hjärnans förmåga att återhämta sig minskar med åldern.
Många gör sin alkoholdebut i tonåren. Det är också en tid då hjärnan utvecklas. Under den perioden kan alkohol orsaka förändringar i hjärnans struktur och ge bestående kognitiv försämring.
– Rapporten visar också att alkohol i unga år kraftigt ökar risken att bli beroende. Majoriteten av de som utvecklar ett beroende gör det faktiskt före 25 års ålder; hälften gör det innan de fyllt 21. Det är extra bekymmersamt eftersom folk i den åldern sällan kommer på tanken att söka hjälp. Det är en utmaning för vårdsamhället att visa att det finns hjälp att få.
Långvarigt alkoholbruk kan leda till strukturella förändringar i hjärnan, bland annat minskad volym av hjärnbark och lillhjärna.
Sven AndréassonAllra farligast är att dricka under graviditet.
Att skadorna blir så stora förklaras enligt rapporten av att alkohol ”påverkar de flesta strukturerna i hjärnan, och ger både kortsiktiga och långsiktiga effekter som leder till en rad neurologiska problem i alla åldersgrupper”. Enligt rapporten är alkohol den främsta förebyggbara orsaken till psykisk funktionsnedsättning i världen.
Det är svårt att säga vad som är farligast med alkohol, tycker Sven Andréasson.
– Det är två delar i skadorna, dels de akuta som trafikolyckor, olyckor och självmord och sedan är det de kroniska skadorna som till exempel cancer och hjärtinfarkt. Men allra farligast är att dricka under graviditet. Det får stora effekter på hjärnan hos fostret och medför livslånga konsekvenser.
Alkoholkonsumtion har också starka samband med depression och självmord.
– Alkohol kan både orsaka och orsakas av depression. Omedelbart ger det en lindring och många hävdar att de dricker för att självmedicinera, men problemet är effekten dagarna därpå. Och på lång sikt ökar risken för depression och andra psykiska problem i stället, säger Sven Andréasson.
De flesta vet nog att alkohol är farligt, men trots det fortsätter människor att dricka. Hur kan det komma sig?
– Det handlar väl om det som ekonomer kallar för diskontering; att omedelbara effekter värdesätts mycket högre än långsiktiga. Man värderar ner de negativa effekterna och övervärderar lusteffekten.
Att de flesta ändå fortsätter att dricka alkohol visar också att ökad kunskap inte är ett sätt att minska skadorna enligt Sven Andéasson.
– Kunskap är nödvändigt, men inte tillräckligt för att ändra beteenden. Undantaget är den som drabbats av en sjukdom och får rådet att sluta dricka av en vänlig och saklig läkare. Annars är välmenta råd inom sjukvården lovvärda men de räcker inte långt.
I stället anser Sven Andréasson att det krävs ett samhällsperspektiv och en alkoholpolitik som begränsar tillgången.
– Om inte alkohol är ständigt närvarande och flödar fritt så underlättar det för den som försöker dra ner på sitt drickande eller sluta. Särskilt marknadsföringen är jättejobbig för den som har problem med alkohol.
Men även de som inte uppfyller några diagnoskriterier för beroende har nytta av en restriktiv alkoholpolitik.
– Det är viktigt att minska konsumtionen totalt i samhället för att minska skadorna. De flesta skador drabbar dem som inte är beroende. De har mindre risk att drabbas, men eftersom de är så många fler så står de för flest skador. Det är det som kallas preventionsparadoxen.