Årets rapport i serien Alkoholen och samhället, som ges ut av bland andra IOGT-NTO, heter När mindre är mer. Detta år fokuserar rapporten på hälsofördelarna med att minska alkoholkonsumtionen både på individ- och samhällsnivå.
– Alla tjänar på att minska alkoholen, både på individ- och befolkningsnivå. Rapporten visar också att vi har väldigt god evidens för vilka åtgärder som funkar för att minska alkoholkonsumtionen och sänka skadorna från alkoholen, säger Frida Dangardt, universitetslektor vid Göteborgs universitet och en av forskarna som sammanställt rapporten.
Att sänka totalkonsumtionen av alkohol i ett samhälle leder till färre insjuknanden, olyckor och alkoholrelaterade dödsfall. Detta har gått att se genom att exempelvis studera vad som hände under coronapandemin då många var isolerade och alkoholkonsumtionen kraftigt sjönk. I Sydafrika förbjöds alkoholförsäljning helt och hållet i perioder under pandemin vilket man i efterhand kunnat se ledde till att antalet mord i landet minskade med 50 procent och att betydligt färre sökte sjukvård för olyckor.
Rapporten listar flera liknande så kallade naturliga experiment där det uppståt avhållsamhet från alkohol av en eller annan anledning. 1978 strejkade arbetarna i den kanadensiska delstaten Manitobas alkoholbutiker, detta gjorde starka alkoholdrycker svårtillgängliga vilket man i efterhand kunde se resulterade i att färre människor skrevs in på sjukhus av alkoholrelaterade orsaker. I Norge sjönk våldsbrotten med 9,4 procent när anställda vid det statliga monopolet gick i strejk under 100 dagar 1982.
Forskarna drar slutsatsen att alkoholförbud eller andra glapp i tillgängligheten har haft stora positiva effekter på folkhälsan och på brottslighet. Ibland har man kunnat se att vissa behöver vård för alkoholabstinens när tillgången på alkohol tas bort, men att den effekten främst är tillfällig.
– I vissa fall kan man väldigt kortvarigt och i liten utsträckning se att folk har bränt hemma. I något fall har människor drabbats av alkoholförgiftning av illegalt tillverkad alkohol. Men ska man krasst jämföra så rör det sig om oändligt liten mängd människor som skadas jämfört med den vanliga konsumtionen av alkohol, säger Frida Dangardt.
På individuell nivå bidrar alkohol bland annat till hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, förändringar i hjärnan och psykisk ohälsa. I forskningen kan man se att det finns flera fördelar med att exempelvis ta en vit månad, framförallt gäller det mental hälsa och det allmänna välmåendet, men också bättre sömn och mental energi och reducerad stress. Men den kraftigaste effekten på hälsa ser man när strukturella förändringar sker som sänker totalkonsumtionen av alkohol.
– Om man ska rangordna insatserna så har skatt och pris störst effekt på hälsan. Efter det kommer att minska tillgängligheten. Det som har minst effekt och evidens är informationskampanjer och den typen av åtgärder, säger Frida Dangardt.
Hon är inte särskilt förvånad över det forskargruppen kommit fram till i arbetet med rapporten.
– Mest förvånande är nog att de här insatserna för att minska konsumtionen inte används mer utan att den politiska utvecklingen snarare verkar gå i motsatt till vad vi vet, det gör mig trött.
Förra veckan var hon i Bryssel för att lansera rapporten inför en samling EU-politiker.
– Det känns så motsägelsefullt att de tillsatt en utredning för hur man ska öka vinkonsumtionen i EU när vi vet vilken folkhälsofara det är. Folkhälsan hamnar ständigt i andra hand efter ekonomiska intressen.
Nu hoppas Frida Dangardt att rapporten ska gå att använda som ett verktyg för att få politiker att prioritera folkhälsan.
– Vi vet vilka effekter alkoholen har på folkhälsan, och det är stora effekter som är väl belagda.
Alkoholen och samhället har nu kommit ut med årliga rapporter sedan 2013, men några svårigheter att hitta nya vinklar har forskargruppen inte stött på ännu.
– Första rapporten handlade om ungas drickande och sedan dess har det kommit mycket ny forskning, man kommer alltid kunna fylla på med ny kunskap. Inom alkoholforskningsområdet finns ett nästan outtömligt behov att sprida kunskapen om den forskning som finns, säger Frida Dangardt.