År 2011 avled 143 personer akut av heroin och 152 av metadon eller subutex. Båda preparaten är opiater och narkotikaklassade läkemedel. De ges till heroinmissbrukare som inte klarar att sluta missbruka om de inte får någon form av substitutionspreparat.
Att fler dör beror på att tillgången till drogerna ökar. Allt fler behandlas med metadon eller subutex. Enligt SVT:s siffror har antalet förskrivna dygnsdoser ökat från närmare 1,2 miljoner år 2006 till knappt 1,6 miljoner 2011.
Det är lätt att föreställa sig att några väljer att sälja sina mediciner och ersätta dem med heroin, eller sälja en del och dryga ut resten med illegala droger.
En reporter från SVTs ABC-nytt lyckades också bli erbjuden att köpa subutex alldeles innanför entrén till Beroendecentrum Stockholm.
Nadja Eriksson är sektionschef och överläkare vid Metadonverksamheten på Beroendecentrum Stockholm. Hon säger att problemet är den stora ökningen av antalet kliniker som ägnar sig åt substitutionsbehandling.
− Länge var vi bara fyra, men sedan föreskrifterna ändrades i mitten av förra decenniet har antalet kliniker ökat snabbt. Nu är det 109 enheter. Det finns ingen koll på särskild utbildning, det är bara att skicka ett mejl till Socialstyrelsen, säger hon till Accent.
Hon välkomnar att frågan börjat debatteras, men hoppas att den inte ska bli för ensidig.
− Det är viktigt att behandlingen är tillgänglig för dem som behöver, men kvalitén på vården kunde vara bättre. Det räcker inte att ge patienten ett recept. De behöver hjälp med annat runt omkring. Man måste också samverka med socialtjänsten, säger Nadja Eriksson.
Per Johansson, generalsekreterare på Riksförbundet narkotikafritt samhälle, RNS, säger till Accent att kontrollen är allt för dålig.
− Det är klart att man måste skriva ut de här preparaten till dem som behöver annars dör de, men slarvar man med kontrollen dör folk också, säger han.
Han anser att problemet är en kombination av flera orsaker.
− När bara Lars-Magnus Gunne i Uppsala fick skriva ut dog ingen av metadon. Å andra sidan dog folk i kön till behandlingen och det var inte heller bra. Nu finns sådana här kliniker överallt. Läkarna behöver utbildas innan de börjar skriva ut och kontrollen av både dem och patienterna bör vara hårdare, säger Per Johansson.
Han jämför med självscanningen i mataffärerna.
− I början blir man kollad ofta. När man bevisat att man kan sköta scanningen blir kontrollerna glesare. Det verkar vara ett rimligt system, säger han och tillägger att han tycker att Socialstyrelsen verkar heltointresserade av frågan.
Ulf Malmström är ansvarig för samordningen av missbruksfrågorna på Socialstyrelsen.
− Tidigare fanns behandlingen bara på fyra platser och patienterna fördes in i metadonregistret. Då hade vi full kontroll. Nu är det som vilken sjukvårdsverksamhet som helst. Man bara registrerar verksamheten hos oss och sedan kan man sätta igång, säger han till Accent.
Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att snabbkartlägga verksamheten.
− I samband med redovisningen av den kommer vi att föreslå ändringar av regelverket, säger han.
Om drygt en vecka ska den vara klar.
All subutex och metadon som säljs på gatan har inte läckt från vården. Mycket smugglas också in. För att försöka ta reda på hur stort läckaget är har Björn Johnsson på Malmö högskola fått i uppdrag att göra en studie som ska vara färdig i december nästa år.