IOGT-NTO-rörelsens förbund utreder just nu en ny organisationsform. Fyra förbund kan komma att slås samman till två. Och dessa nya förbund ska ha en gemensam identitet och ett gemensamt namn.
– Jag var medlem i UNF för länge sedan och namnet IOGT-NTO var så svårt att minnas rätt att man ofta sa fel och kastade om bokstäverna, säger Pontus Willebrand.
Viktigt vid valet av ett nytt namn är att alla ingående organisationer känner lika stort ägandeskap till namnet, menar han.
– Förbundsstyrelserna måste gemensamt skapa ramar för namnet och sedan är det ett ganska kvantitativt arbete. Det gäller för oss att hitta en massa namn för att kunna sålla.
För att hitta ett bra namn säger han att det är viktigt att bestämma vilken slags organisation man är och hur man vill uppfattas.
– Ska man marknadsföra en bil måste man veta vilken typ av bil det handlar om. Är det en familjebil eller sportbil? Det blir ganska stor skillnad. Man måste fundera över vad det är som bär namnet: vad är viktigast? Vad är prioriterat? Vilket jobb ska namnet göra?
Vid valet av namn måste man också ta praktiska hänsyn.
– Det ska fungera för alla geografiska avdelningar, det får gärna vara unikt, men ändå lätt att komma ihåg. Helst ska det stavas som det låter, inte ge konstiga associationer och inte blandas ihop med andra. Man måste också hitta en fungerande webbadress som inte betyder något annat. Sedan måste man fundera över vilken tonalitet och känsla namnet ska signalera och vilka andra man kommer att bli hopkopplad med.
IOGT-NTO tolkas som en akronym, även om bokstäverna inte längre står för något.
– Väldigt abstrakta namn kan vara svåra att förstå och man riskerar att organisationen uppfattas som abstrakt. Väldigt beskrivande namn riskerar å andra sidan att bli väldigt långa. Allt har för- och nackdelar, olika strategiska kvaliteter.
En utmaning blir att hitta ett tydligt och bra namn för en organisation som har så spretig verksamhet som IOGT-NTO-rörelsen som bedriver barnverksamhet, ungdomsverksamhet, scouter, kamratstöd, familjeverksamhet, sociala evenemang, opinionsbildning och drogpolitik.
– Jag kan ibland uppleva att man gör det onödigt komplicerat. Det finns ju saker som förenar och det är smart att främst lägga fokus på det som folk tycker känns mest spännande och engagerande.
Även om det inte gått att enas om ett nytt namn på 54 år så har Pontus Willebrand goda förutsättningar att lyckas. En, eller två, nya organisationer måste ju ha nytt namn. Men med ett nytt namn kommer också svårigheten att nå ut och göra namnet känt.
– Det handlar delvis om hur mycket resurser vi kan lägga på att göra namnet känt, men det handlar också om andra saker. Att många av organisationens olika projekt har namn som inte knyter an till organisationens gör det svårare att upprätthålla namnkännedomen. Det handlar om hur vi tar hand om våra varumärken.
Pontus Willebrand ser fram emot processen.
– Det är spännande och utmanande. I en intressedriven organisation är namnet en så stor del av identiteten. Det måste man respektera och behandla med ömhet. Det är något som kommersiella företag önskar att de hade. Det gör också att det alltid kommer att vara obekvämt att byta namn och alla kommer inte att vara nöjda, men man måste våga vara obekväm och inte bara gå på det som känns tryggt.