Nya distrikt

Sökes: Strateger som vill påverka

I de 8 nya IOGT-NTO-distrikten ska styrelserna vara mer strategiska än operativa. Accent tar tempen på valberedningarnas arbete.

Sedan årsskiftet har IOGT-NTO 8 distrikt istället för tidigare 23. Valberedningarna är i full gång med att leta kandidater till de nya styrelserna. Att distrikten slås ihop och blir större kan både underlätta och försvåra arbetet. Å ena sidan finns fler möjliga kandidater att välja bland, å andra sidan är de geografiska avstånden större. Även arbetssättet ska förändras. De nya styrelserna förväntas ägna sig mer åt strategifrågor än operativt arbete. Accent ringde valberedningarna för att höra hur det går att hitta kandidater.

Johnny Boström. Foto: privat.

Johnny Boström är valberedare i det nya distriktet Svea, tidigare Värmland, Örebro och Västmanland. Valberedningen har träffats en gång i månaden under hösten.

– Vi har samlat ihop ett antal namn och så har vi gjort en kompetensprofil över vilka kunskaper och erfarenheter vi behöver i styrelsen. Det ska ju helst finnas någon som är bra på fastigheter, någon som är bra på ekonomi, och någon annan som är bra på lokalt utvecklingsarbete, säger han.

Målet är att få ihop minst sju, eventuellt nio ledamöter till i mars då kallelsen till årsmötet skickas ut. Bland namnen finns både personer som nominerat sig själva och de som nominerats av andra.

– Nu håller vi på att ringa runt. Vi har nog tre–fyra stycken som är intresserade. Det är lite svårt att få tag i alla kompetenser vi behöver, och en del vill inte sitta i en strategisk styrelse. Då gäller det att fånga upp om de är intresserade av någon särskild fråga och kan bidra i annan form. 

Valberedningen anser att den geografiska spridningen är viktig.

– Vi vill ha folk från hela området. Man känner ju sitt närområde bäst, säger Johnny Boström.

Bo-Teddy Olsson. Foto: privat.

Bo-Teddy Olsson är valberedare i Sydost, tidigare Östergötland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Gotland. Även där har valberedningen träffats fyra–fem gånger. 

– Vi är ju en sammanslagning av fem gamla distrikt så vi har nog tänkt att vi behöver ha nio–tio personer i styrelsen, säger han.

Av de fem valberedarna har tre gått valberedningskurs på Tollare folkhögskola och känner sig väl förberedda. 

– Där lärde vi oss att göra en tidsplan och en kommunikationsplan så vi vet när vi ska göra vad. Det känns som om vi har läget under kontroll.

Han tror att det ska gå bra att få ihop folk, men är lite tveksam till om det strategiska arbetssättet lockar folk.

– Men vi kommer att ha utskott eller kommittéer som är mer operativa. Den som vill vara mer operativ kan ingå i en sådan. Det tror vi är nyckeln till framgång, att man får både den strategiska och den operativa delen, säger han.

I Väst, tidigare Göteborg och Bohuslän, Älvsborg och Skaraborg, är Monica Uhlin en av valberedarna.

– Vi håller på för fullt, men är inte framme än. Vi har haft två möten under hösten och ska ha ett till i början av februari. Nu intervjuar vi de gamla styrelserna för att ta reda på vilka behov som finns. Nomineringarna hade vi helst velat ha till den 15 januari, men förbundet har satt den 20 februari som sista datum. Vårt årsmöte är den 4 april så vi hoppas hinna ändå. 

Nio ledamöter är målet.

– Viktigast är att det är personer som kan jobba tillsammans och göra ett bra jobb. Det är viktigt att ta vara på erfarenheterna sedan tidigare, samtidigt som styrelsen inte får vara fast i det gamla, utan måste kunna se det nya, säger hon.

Birgitta Svensson är sammankallande för valberedningen i Halland som nu slagits ihop med Skåne och Blekinge. 

– Jag har fått en avsägelse från interimsstyrelsen och jag har ett namn på en ny person, så vi får nog ihop folk. Men jag måste ju veta vad som behövs i den nya styrelsen innan jag kan föreslå någon, och ännu har jag inte fått kontakt med valberedarna från Skåne–Blekinge. Jag vet inte vilka de är, säger hon.

Siv Börjesson. Foto: Maria Zaitzewsky Rundgren.

Siv Börjesson är sammankallande i Skåne–Blekinge.

– Vi har börjat så smått. Vi har skickat en enkät till den nuvarande styrelsen med en rad frågor, bland annat om de vill sitta kvar och om de kan föreslå någon ny. Men än är det inte så många som svarat. Vi vill gärna hitta några yngre, men också ha kvar några med erfarenhet. En helt ny person har anmält sitt intresse. Det är kul.

Den 8 februari ska interimsstyrelserna samlas, tillsammans med valberedarna.

– Då får vi reda ut hur många ledamöter vi ska ha och vilka de ska vara. Vi vill åtminstone ha två från varje gammalt distrikt. Sedan tänker vi tillsätta arbetsgrupper som kan vara mer lokala. Det är ju enklare om man till exempel ska jobba med värvning.

Mariann Wasserman i Mitt, tidigare Jämtland och Västernorrland, är glad att ha hittat en kandidat till ordförandeposten.

– Vi började med att fokusera på det. Har man den posten klar blir andra mindre rädda för att tacka ja, så det är skönt att det är fixat. 

Målet är att få ihop åtta–nio personer och hon känner sig förhoppningsfull.

– Interimsstyrelsen jobbar ju fram till årsmötet, och det är nog en del som kan tänka sig att sitta kvar. Det är väl aldrig helt enkelt att rekrytera till en styrelse? Det är mycket som ska tas hänsyn till: geografisk spridning och fördelningen kvinnor och män till exempel. 

Hon är lite bekymrad över tanken med strategiska styrelser.

– Vi ska ju ha visionärer i styrelsen, och andra som utför jobbet. Men i min värld har man nog som styrelseledamot fått jobba en hel del själv. En ideell verksamhet funkar inte som ett företag. Man kan inte beordra någon att göra något, och om en person inte gör det den åtagit sig så har man inget att sätta emot. Då är det bara att kavla upp ärmarna och göra det själv.

I Öst, tidigare Uppsala, Stockholm, Södermanland, är Martin Kjellin en av valberedarna.

– Vi hade ett möte strax före jul. Tillsammans med de andra valberedningarna har vi haft en annons i Accent där vi efterlyste kandidater. Någon nominering har vi fått. I valberedningen har vi börjat diskutera vilka kompentenser som behövs. I och med att det är ett helt nytt distrikt har vi valt att börja från noll. Interimsstyrelsen har vi sett som en arbetsgrupp tillsatt för att förbereda sammanslagningen.

Martin Kjellin tycker det är viktigt med geografisk spridning.

– Det är inte en huvudfråga, men i Uppsaladistriktet hade vi problem med att majoriteten i styrelsen har kommit från centrala Uppsala. Sådant vill vi inte bidra till att förstärka. Det skulle annars kunna bli så att en majoritet kommer från Stockholm eftersom de är så många där, säger han.

Vad det innebär att styrelsen ska vara mer strategisk än operativ har valberedningen inte klurat färdigt på.

– Det kan ju påverka vilka kompetenser vi behöver, säger han.

I Norr, tidigare Norrbotten och Västerbotten, har valberedningen precis satt ihop en kompetensprofil för styrelsen.

– Den har vi skickat till interimsstyrelsen som får komma med synpunkter utifrån sin verksamhetsplan. Vi kommer också att stämma av med personalteamet om vi har tänkt rätt, säger Mattias Gotthold. 

Några namn har de inte börjat samla in än och antalet ledamöter är inte heller fastslaget.

– Avsikten är att avsluta nomineringsförfarandet den 20 februari. Enligt stadgarna ska det vara minst fem ledamöter. Det kommer vi förstås att förhålla oss till, men vi ser inget självändamål att ha ett visst antal. Vi vill att distriktet ska utvecklas och bli något annat än tidigare. Då är ett bra lag är viktigare än att räkna huvuden. 

Han tror inte att de stora avstånden kommer att avskräcka.

– Jag är ju från Norrbotten och vi har alltid haft stora avstånd. Även den gamla styrelsen hade många möten på distans. De kommer att utvecklas mer nu.

I Gävledala har valberedningen inte kommit så långt.

– Vi har en bit kvar. Vi har kommit igång lite sent, säger Karl-Gösta Johansson, en av valberedarna.

Han är osäker på om det kommer att bli lättare eller svårare att få ihop folk när distriktet blivit större.

– Med tanke på hur det sett ut både i Dalarna och Gävleborg de senaste åren så tror jag att vi kommer att få kämpa lite. Å andra sidan ska vi ju ha ihop färre personer än tidigare.

Den nya inriktningen tror han både kan tilltala och avskräcka.

– Det är positivt att allt är nytt. Det kan säkert attrahera nya människor, men kan nog också kännas lite osäkert. Uppdraget är ju lite annorlunda för styrelserna nu än tidigare, mer visionärt.

Har du några visionärer på lut?

– Jo, jag har faktiskt det, så jag tror det kommer att ordna sig.

Lucas Nilsson, vice förbundsordförande i IOGT-NTO, säger att det här året innebär stora möjligheter.

– Om det någon gång är läge att tacka ja till ett uppdrag i IOGT-NTO så är det i år. Det är ju nu det händer, en helt ny organisation, ny struktur – en helt ny kultur. Nu har man möjlighet att påverka, säger han.

Han har inga farhågor om att det ska vara svårt att få ihop styrelser.

– Vi har jättemånga fantastiska och duktiga individer som är villiga att ta ansvar för IOGT-NTO:s utvecklingsresa. Det gäller bara att hitta och fånga in dem. Bara för att vi ändrar arbetssätt för styrelsen innebär det inte att färre saker behöver göras. Jag är övertygad om att rörelsen vimlar av människor som vill hitta sammanhang att få saker gjorda och människor som kan tänka stort. Förhoppningsvis kan de tänka ut fler plattformar som vi kan göra saker på, säger han.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer