Erik Wagner fick i slutet av förra året i uppdrag att utreda och föreslå en ny distriktsindelning som en del av förändringsprojektet Expedition 50. I juni lämnade han sin rapport och föreslog att IOGT-NTO skulle gå från 23 distrikt till 8. Han bedömde att den inledningen han föreslog hade goda chanser att godkännas av kongressen i juni 2019.
Nu har IOGT-NTO:s förbundsstyrelse lämnat sitt förslag till distriktsindelning. Istället för Erik Wagners förslag om åtta distrikt föreslås sju distrikt; den huvudsakliga skillnaden är att Norrland skulle bli ett enda stort distrikt istället för två, som Erik Wagner föreslagit. Förbundsstyrelsens förslag ser ut så här:
Distrikt Syd: Skåne, Blekinge, Halland.
Distrikt Sydost: Östergötland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Gotland.
Distrikt Väst: Göteborg och Bohus, Älvsborg, Skaraborg.
Distrikt Öst: Uppsala, Stockholm, Södermanland.
Distrikt Svea: Värmland, Örebro, Västmanland.
Distrikt Mitt: Dalarna, Gävleborg.
Distrikt Norr: Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland.
Förslaget har redan väckt missnöje i de norrländska leden.
– Vi känner oss överkörda och tagna på sängen. Vi var så inställda på att Erik Wagners förslag skulle gå igenom och hade börjat förbereda oss för en sammanslagning med Västernorrland, säger Annika Nilsson, tillförordnad ordförande i Jämtlandsdistriktet.
Hon tror inte att förbundsstyrelsen förstår hur stora avstånden är i Norrland.
– Jag kommer från Oskarshamn så jag har båda perspektiven. De försökte slå ihop landstingen i norr till en region, men det fick de ge upp. Det finns ingen anledning att tro att IOGT-NTO skulle lyckas bättre. Bara tanken att halva Sverige ska utgöra ett distrikt medan södra halvan består av sex distrikt, säger hon.
Oron rör främst demokratin.
– Vi är ju pilotdistrikt och testar direktdemokrati här i Jämtland. Det har lett till att fler kommer på distriktsårsmötet, men hur ska det gå om avstånden ökar ännu mer? undrar Annika Nilsson.
Hon känner inte heller att hon kan företräda hela Norrland.
– Vi är redan ett stort distrikt här nere, hur det är för föreningarna i norr har jag svårt att sätta mig in i.
När distriktet anordnade Mat och prat förra veckan var missnöjet bland medlemmarna stort.
– Vi kommer att få ha våra distriktssamlingar i Stockholm om förslaget går igenom, sa en av deltagarna.
Annika Nilsson tycker att det var lyckat att Mat och prat inföll direkt efter att förbundsstyrelsens förslag presenterats.
– Nu vet vi var medlemmarna står, säger Annika Nilsson.
Andrine Winther, vice ordförande i förbundsstyrelsen, tror att de norra distrikten har olika styrkor som kan kombineras på ett bra sätt om de slås samman.
– Vi har gjort en samlad bedömning av vad vi tror är bäst för hela IOGT-NTO och då handlar det om att vi vill ha jämnstarka distrikt. Vi vet att en parameter i norr är avstånd, men det finns andra parametrar som också är viktiga. Då tänker vi på sådant som befolkning, verksamhet och medlemmar. Vi tror verkligen att de här fyra distrikten kommer att utvecklas väl tillsammans och kan bidra med verksamhetsutveckling, säger hon.
En annan fråga som lyfts i diskussioner på Facebook har varit svårigheten att tillsätta en styrelse som kan känna ansvara för ett så stort område. Den senaste veckan har Johnny Mostacero bjudit in samtliga distrikts valberedningar på möte och enligt Andrine Winther är stämningen bland valberedningarna god.
– Många ser det som ett kul uppdrag att hitta personer till mer strategiska styrelser som kan tänka mer långsiktigt och ha ett större perspektiv.
Andrine Winther förstår att det geografiska avståndet kan ses som ett problem.
–Man måste ju tänka över hur man träffas och vilka arbetssätt man har, men det gäller ju alla distrikt. På kansliet har internationella avdelningen kollegor som sitter i Chiang mai och Östafrika och det går alldeles utmärkt för dem att jobba ihop till vardags.
Nästa steg är att de fyra norra distriktens ordförande ska ha ett möte med IOGT-NTO:s ordförande och vice ordförande, Johnny Mostacero och Andrine Winter. Annika Nilsson från Jämtlandsdistriktet:
– Vi ska också ha fortsatta samtal med våra medlemmar och de andra distrikten i norr. Vi stänger inga dörrar och är beredda att föra en dialog, men just nu är det alldeles för många obesvarade frågor. Kanske har förbundsstyrelsen några bra svar på hur vi ska lösa olika saker som vi funderar över? Men jag har svårt att se att vi kommer att ändra ståndpunkt. Vi kommer ju att få Arlanda som samlingspunkt och det känns inte bra.
Beslutet om distriktsindelning ska fattas på kongressen 2019 i Örnsköldsvik.