Hur kom du i kontakt med nykterhetsrörelsen?
– Jag började åka på Trollebolägret som barn. Sedan blev jag Junis-ledare själv och engagerad i lägret. Jag spelade också innebandy. Under pandemin blev det färre träningar. Då fick jag fick tid över och startade en egen UNF-förening. Det var en IOGT-NTO-medlem som knackade mig på axeln och berättade att han var kassör i den vilande föreningen UNF Offensiv och tyckte att vi skulle starta den igen. Sedan tog det bara ett år så hamnade jag i distriktsstyrelsen.
Steget från Junis till UNF var inte långt för Astrid Miller.
– Genom Trollebolägret och Café Skogen är Junis, UNF och IOGT-NTO i Örebro väldigt tighta så jag kände redan många UNF:are.
Hur ser ditt engagemang ut?
– Det är främst det lokala föreningsarbetet som jag brinner för. Jag är ordförande i Trots Allt och så är jag kassör i min gamla förening, UNF Offensiv i Örebro, och stöttar dem som en slags fadder. Sedan har jag även blivit indragen i UNF:s drogpolitiska arbete på förbunds- och lokalplan. I sommar ska jag till Almedalen och vara ledare på två junisläger och ett UNF läger. Det ska bli kul!
Om politiken är viktig för dig, hade du kunnat engagera dig partipolitiskt i stället?
– Jag tror att jag kunnat bli politiskt engagerad i andra frågor, men det här med nykterheten är väldigt viktigt för mig. Och att vi gör andra saker också. Vi kan ha ett sommarläger och bara ha kul och veckan efter gå ut och vara arga på något. När jag var distriktsordförande i Örebro så gjorde vi 50 ölköpskontroller och det blev statistik som faktiskt kan göra skillnad. Vi sitter inte bara och tittar på; vi agerar, vi folkbildar och vi erbjuder en meningsfull fritid. Man lär sig jättemycket och det är väldigt kul.
Vad är det bästa med nykterhetsrörelsen?
– Vi har en gemensam grundideologi som gör att det är en trygg plats att vara på. Åtminstone i Örebro, där jag kommer ifrån, finns det stöttande vuxna som är måna om att vi UNF:are ska få klara oss själva. De vuxna finns där när vi behöver dem, men backar hellre än tar över. Vi får göra vad vi känner för och de låter oss testa och utvecklas. Det är häftigt att kunna åstadkomma saker, att se förändring och att se andra växa. Det ska bli spännande att se hur vi kan få till det i den nya nykterhetsrörelsen.
Vad gör du i Uppsala?
– Jag läser till civilingenjör med inriktning materialvetenskap. Jag är både en praktisk och en teoretisk person som gillar matte, fysik och kemi. Roligast är att lösa problem. Sedan är det kul att bo i Uppsala, med andra nykterister på Arken.
Vad gör du när du inte pluggar eller ägnar dig åt nykterhetsrörelsen?
– Det är ju det jag gör. Det blir inte så mycket annat. Men jag gillar att virka och gå långa promenader, gärna i naturen.