Att rapportera om kön

Förra året genomförde Accent en granskning av den statistiska jämställdheten i IOGT-NTO-rörelsens styrelser. Resultatet pekar på att vi i vår rörelse fortfarande har en hel del jobb kvar innan vi uppnått något som på pappret liknar jämställdhet. I arbetet använde vi oss av IOGT-NTO:s medlemsregister, där vi enkelt kunde få uppdrag och könstillhörighet svart på vitt.

Men något gnagde redan då. Det kändes givet att det i vårt stora material av individer skulle finnas de som inte känner sig bekväma i den könstillhörighet som tillskrivits dem. Kön kan vara något så oerhört flytande att man kan ställa sig frågan om det ens går att kvantifiera? Går det att rapportera om kön i siffror?

Siffror kan berätta för oss om strukturer. Vi behöver kunna peka på att det finns vissa människor som är mer representerade på maktpositioner, fråga oss varför, och hur det kan åtgärdas.

I vissa fall behöver vi det. Siffror kan berätta för oss om strukturer. Vi behöver kunna peka på att det finns vissa människor som är mer representerade på maktpositioner, fråga oss varför, och hur det kan åtgärdas. Men att göra en liknande undersökning utifrån etnicitet hade varit omöjligt. Vi kan inte anta en persons etnicitet utifrån namn, och att registrera etnicitet i medlemsregistret vore otänkbart.

Trots det tror jag ingen skulle påstå att det är oviktigt att titta på hur personer med utländsk bakgrund är representerade i rörelsen. Så vad är skillnaden mellan kön och etnicitet?

I USA ses det inte som något konstigt att prata om och registrera ras. Därmed kan man ta fram statistik över representation av olika etniska grupper i olika sammanhang. Men för oss i Sverige framstår detta som märkligt och kanske till och med obehagligt. Däremot skulle de flesta svenskar antagligen se det som oproblematiskt att anta någons kön utifrån förnamn eller personnummer. I denna tysta överenskommelse ligger den huvudsakliga skillnaden. Men där kan vi komma att behöva tänka om de närmaste åren. Frågan då är hur vi fortsätter att rapportera kring könsfördelning och representation när kön erkänns som något flytande och mer komplicerat än två statiska kategorier.

I rapporteringen kring #nykterfrizon har Accent använt begreppet icke-binära för att benämna de som inte identifierar sig utifrån eller på andra sätt faller (enbart) inom kategorierna man och kvinna. Men vi har aldrig behövt ta ställning till, eller rapportera, kring vem som har en icke-binär könstillhörighet. En sådan fråga kan vara känslig, speciellt för en person som kanske inte kommit ut som transperson i alla livets olika sfärer. Det som är öppet i föreningen kanske inte familjen som läser Accent ännu vet.

Sedan några år tillbaka är det möjligt att ändra sin könstillhörighet i IOGT-NTO:s medlemsregister. Inte bara mellan man och kvinna utan också till kategorin ’annat’.

Sedan några år tillbaka är det möjligt att ändra sin könstillhörighet i IOGT-NTO:s medlemsregister. Inte bara mellan man och kvinna utan också till kategorin ”annat”. I nuläget finns det 13 personer i den kategorin. Alternativet finns inte på talongen för nya medlemmar, utan medlemmen måste själv höra av sig till Medlemsservice.

En av de som nu ingår i kategorin ”annat” i IOGT-NTO:s är James Hedwig Ziegler (kanske känd från Motdrags nummer 4, 2017). Hen tycker att det är jättebra att möjligheten finns, men att begreppet ”annat” kanske känns lite märkligt, med tanke på hur många olika könstillhörigheter som faller under kategorin.

När institutioner ändrar sin inställning till icke-binära könsidentiteter ökar också journalisters möjlighet att rapportera statistik kring gruppens representation.

Att som organisation se till att det finns strukturer på plats som tillåter icke-binära att vara aktiva är oerhört viktigt om man inte vill utesluta dessa grupper, säger en annan transperson som jag pratar med. Det handlar till exempel om möjligheten att byta namn och kön i organisationens register, men också hur man bemöter och pratar om icke-binära. En person som avviker från könsnormen kan även behöva komma ut till omgivningen i sin egen takt. Utan strukturer som ser till detta kommer transpersoner hindras från att delta i lika hög grad som andra.

Icke-binära könsidentiteter är en ny utmaning för oss journalister i vår rapportering. Vi behöver utarbeta ny praxis kring hur vi rapporterar om kön.

För att sammanfatta så utgör icke-binära könsidentiteter en ny utmaning för oss journalister i vår rapportering. Vårt jobb är att samla information om verkligheten, sortera den och presentera den på ett kortfattat och begripligt sätt. För att göra det stödjer vi oss ofta på väletablerade kategorier som ibland förenklar det som inte vill förenklas. Ofta är vårt arbetstempo högt och vi gör vårt bästa för att ge en så korrekt beskrivning som möjligt av verkligheten. Vi behöver utarbeta ny praxis kring hur vi rapporterar om kön. Kanske tycker de transaktivister som jobbat med dessa frågor i många år att vi är för långsamma. Men samtidigt som vi tar in nya perspektiv från sociala rörelser förväntas vi också formulera lättbegripliga texter som alla våra läsare begriper.

James Hedwig Zeigler tipsar om Transformering.se’s ordlista för den som är osäker på ordval i rapporteringen kring kön.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer