NSF:aren Julius Kramer är Sveriges kandidat till Världsscoutorganisationen WOSM:s styrelse, eller Världsscoutkommittén som det heter på scoutspråk. Organisationen är en av två som samlar alla världens scouter. Scoutrörelsen hör till de organisationer som växer. På många ställen får man köa i flera år för att få bli scout.
– I Sverige har vi vuxit i åtta år i rad. Det står massor med barn och ungdomar på kö. Scoutrörelsen växer även globalt, och finns i nästan alla världens länder. Det finns 174 nationella förbund och över 60 miljoner scouter. I WOSM, som jag kandiderar för, räknar vi runt 57 miljoner, säger Julius Kramer.
Hur kommer det sig att scouterna växer när många andra organisationer har svårt att få medlemmar?
– Dels blir målgruppen större för att befolkningen ökar, men jag tror också att föräldrar inser vikten av det scouterna tillför. Scouting är en väl beprövad ledarskapsmetod som dessutom äger rum i naturen. Man vet också att scouter mår bättre, presterar bättre och är mer aktiva i samhället.
Scoutrörelsen behövs, menar han.
– Konkurrensen om barns och ungas tid är stor, men som världen ser ut och vart den är på väg, med större polarisering och djupare klyftor, behövs scoutrörelsen mer än någonsin. Folkrörelseperspektivet och det icke-formella lärandet bidrar till ett bättre samhälle.
Han säger att lägerelden är universell.
– Det är en institution som är så gammal att alla kulturer kan relatera till den. Runt lägerelden har man i alla tider samlat människor, från olika grupper, för berättelser. Man lär av varandra och för historier vidare. Scoutrörelsen har förvaltat den traditionen i över 100 år, även när samhället har moderniserats och skapat nya ”ljuskällor”
På så vis bidrar scoutrörelsen till ökad förståelse mellan människor.
– På världsscoutläger bor israeler och palestinier intill varandra. Det blir en motvikt till polarisering och fragmentisering. I takt med att världen blir mer polariserad måste vi bli tajtare. Scoutrörelsen grundades 1907 och blev snabbt en internationell rörelse. Det fanns tydligen ett behov och en attraktionskraft i den.
Varför vill du få en plats i världsscoutkommittén?
– Världsorganisationen ska besluta om en ny strategi för de närmaste tio åren. Jag är väldigt motiverad att vara med och påverka i ett viktigt skede för vår rörelse, i en utmanande tid för vår omvärld. Det rimmar också väl med min roll i den svenska scoutrörelsen, där vi precis gjort det arbetet.
Hur stor är chansen att du blir vald?
– Vi får jobba hårt! Jag tror att det kan bli 28 kandidater till 12 platser.
Vad talar för att du ska bli vald?
– Dels har jag erfarenhet av att sitta i kommittén och vet att det är ett stort åtagande som tar mycket tid. Jag satt med på en ungdomskvot 2017–2021. På ordinarie plats har inte Sverige haft någon representant sedan 90-talet, trots att vi är väldigt engagerade i organisationen. Sedan har jag professionell erfarenhet av att driva strategi internationellt. Jag är ju också skolad i nykterhetsrörelsen och är van att prata om svåra frågor och förändringar i stora sammanhang.
Under förra perioden ingick han i styrelsens presidium.
– Det blev pandemi så vi fick erfarenhet av att leda i kris. Jag var med och initierade ett mångmiljon-samarbete med sex andra stora globala ungdomsorganisationer och WHO. Jag anser att vi måste fortsätta samarbeta med andra.
Pandemin är inte hans enda erfarenhet av kriser. Han har också mer operativ erfarenhet.
– Jag ingick i krisresursen under världsscoutlägret i Sydkorea. En tyfon gjorde att hela lägret, med 45 000 personer, måste evakueras. Sydkoreas premiärminister och president kallades in för att styra upp det hela. Det var mycket som måste lösas på kort tid.
Världsscoutkommittén väljs i mitten av augusti under Världsscoutkonferensen i Kairo.
En utförligare presentation av Julius Kramer finns att läsa i ett porträtt som Accent gjorde för tre år sedan.