Nya nykterhetsrörelsen

Nya nykterhetsrörelsen – så långt har arbetet inför sammanslagning kommit

IOGT-NTO-rörelsen ska organiseras om. Fyra organisationer kan bli två – men hur de ska se ut är ännu inte klart.

Vid förra sommarens kongresser beslöt IOGT-NTO, Ungdomens nykterhetsförbund, UNF, och Junis att gå vidare med förslaget att utreda en ny organisationsform. Nykterhetsrörelsens scoutförbund, NSF, fattade samma beslut under sitt förbundsmöte under hösten. Tanken är att organisationerna ska hålla extra kongresser i år och sedan fatta beslut under nästa år.

Projektledaren Anna Bergkvist är nöjd med hur processen fortskrider.

– Det går bra, även om det inte finns något färdigt förslag än så känns det väldigt bra. Den här processen kom i gång i rätt tid. Det brinner inte i knutarna, utan det finns tid att tänka.

Har det klarnat något om hur slutresultatet kommer att bli?

– Huvudalternativet just nu är att det blir två organisationer. Hur de ska se ut är dock ganska öppet. Ska de bestå av sammanslagningar av de gamla, eller ska det vara två helt nya? Och hur ska de hänga ihop och skapa det som definierar en rörelse?

Kanske kan namnet bli lösningen som visar tillhörigheten.

– I dag finns det ju ingenting i organisationernas namn som visar på samhörighet. En förhoppning är att de nya organisationerna kan länkas samman av namnet.

Varken att slå ihop organisationer eller att lägga ner och starta nya är någon enkel process.

– Det är svårt dels juridiskt och dels hur vi kan garantera ungas inflytande över hela rörelsen. Det finns med i utredningsdirektivet att deras inflytande ska säkras. Alla fyra organisationerna är överens om att det är avgörande och att unga måste vara i fokus, men vilka förutsättningar behöver de?

Att skriva in ungas inflytande i stadgarna räcker inte, menar hon.

– Organisationskultur och arbetssätt är mycket svårare att styra än att skriva in inflytande  i stadgar. Hur får de mandat på kongresser, hur säkrar man representation i styrelser? Och kanske ännu svårare är de andra delarna, som hur de ska få inflytande över operativa resurser som personal och pengar. Men hur verksamheten ska se ut är inte utredningens uppgift att lösa.

Varför inte bara föreslå en vuxen- och en ungdomsorganisation?

– Alla är överens om att vilja ha unga i båda organisationerna. I Junis, NSF och även i UNF, om än inte lika tydligt där, har vi ledarledd verksamhet med vuxna som leder barn, unga som leder barn och unga som leder unga. Ledarna i Junis är inte medlemmar där utan i någon av de andra organisationerna.

Vad är problemet med en enda organisation för alla?

– Enligt utredningsdirektiven har vi två saker att förhålla oss till som påverkar frågan mer än de andra direktiven. Det ena är frågan om ungas inflytande och makt. Det andra är att organisationerna ska kunna söka projektbidrag för olika målgrupper. Om vi skulle slå ihop alla till en och uppfylla reglerna som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, sätter upp skulle vi vara tvungna att rekrytera en massa barn och unga för att kunna söka bidrag för ungdomsverksamhet.

Enligt myndigheten ska minst 60 procent av medlemmarna vara mellan 6 och 25 år för att en organisation ska kunna söka bidrag för barn- och ungdomsverksamhet.

– Det är inga pengar som förbunden står och faller med, men kommuner och regioner har ibland villkorat sina bidrag till att riksorganisationen får stöd av MUCF, så lokalt kan det få stora konsekvenser för ekonomin. Hur stor undersöker vi just nu i en enkät till lokal- och regionalorganisationer inom rörelsen.

Viktigare än pengar är kanske förlorad möjlighet till inflytande.

– När myndigheter och departement kallar till samråd med organisationer är det ofta MUCF:s organisationer som blir kallade. Det är vissa rum man inte får tillträde till om man inte är en MUCF-organisation, så det är viktigt.

Ett annat problem för utredningen är fastigheterna som finns i rörelsen.

– Att flytta fastigheter eller stiftelser från en organisation till en annan är svårare än att flytta pengar. Sedan måste man också ha med i beräkningen att staten kan ha som krav att man ska ha funnits i två år för att få vissa bidrag. Det är ingen katastrof, men det är bra att veta så man kan ha en beredskap och göra genomtänkta val.

Hur ser tidsplanen för processen ut?

– Extrakongresser kommer att hållas den 23:e november. Det blir ett gemensamt tillfälle för alla fyra förbunden. Just nu lutar det åt att det blir ett fysiskt möte i Norrköping.

Innan dess kommer organisationerna att ha flera gemensamma förbundsstyrelsemöten.

– Vår plan är också att ha ett färdigt förslag att skicka ut redan i början av hösten och så hoppas vi kunna åka runt i landet och diskutera förslaget. Vi hoppas att det blir ett jättebra förslag som alla kan enas kring, men det kommer inte att ha löst alla detaljer.

Det är heller inget hon önskar.

– Jag hoppas egentligen att vi aldrig blir klara utan att utvecklingen fortsätter. Sedan sammanslagningen 1970 har det väl inte varit en enda kongress där vi inte har ändrat i stadgarna? Att stöpa om organisationerna är ett stort steg, men det är inte nu eller aldrig.

Om förslaget går igenom vid extra kongressen kan förändringen komma ganska snart.

– I princip kan man ha en ny extra kongress ganska snart efter årsskiftet och besluta då. Det är bara NSF som har en hårdare skrivning och måste fatta det slutgiltiga beslutet på ett ordinarie förbundsmöte, säger Anna Bergkvist.

Mer från Accent