Med globala spelaktörer, som sedan mitten av 2010-talet aggressivt marknadsfört sig mot den svenska marknaden, har såväl Miljonlotteriet som andra svenska aktörer tappat marknadsandelar.
Så sent som 2018 var Miljonlotteriets avkastning 132 miljoner kronor, men sedan dess har nedgången varit kraftig. Då lotteriet är IOGT-NTO-rörelsens viktigaste inkomstkälla, och brukar delas mellan samtliga förbund för att finansiera drift och verksamhet, har minskningen fått stora konsekvenser. Under 2022 tvingades rörelsen göra sig av med en stor del av sin personalstyrka för att anpassa sig till det nya ekonomiska läget. Nu verkar det som om tappet, åtminstone för tillfället, har avstannat. De tre senaste åren har avkastningen legat mellan 42 och 46 miljoner.
Tror du att nedgången för lotteriet är över och det här är den nya nivån?
– Vi ser med glädje Miljonlotteriets avkastning. Det är en viktig intäktskälla för hela IOGT-NTO-rörelsen. Det är svårt att sia om framtiden även om resultatet legat hyggligt stabilt på cirka 40 miljoner de senaste åren, men vi måste också vara ärliga om utvecklingen som skett. Resultaten har sjunkit kraftigt, från 120 miljoner årligen till nu cirka 40 miljoner, säger Mattias Gotthold, IOGT-NTO:s förbundskassör.
Hur ser du på den ekonomiska situationen framöver, räcker den här nivån?
– Vår långsiktiga plan är att minska beroendet av Miljonlotteriet för den löpande verksamheten. Vi strävar efter att bygga en mer hållbar ekonomi där vi inte lever ’ur hand i mun’, utan har en stabil grund att stå på. Särskilt som vi är medvetna om att lotteribranschen genomgår förändringar. Vi fokuserar därför på att diversifiera våra intäktskällor och investera i långsiktiga lösningar som gynnar vår verksamhet på sikt. Vi tror att detta är den enda vägen framåt för att säkerställa en stabil och trygg framtid för hela vår rörelse.
Det har ju gjorts försök tidigare att hitta andra intäktskällor. Vilka har ni tänkt på den här gången?
– Ja, vi har ju provat insamlingsverksamhet, att folk ska testamentera och att driva semikommersiell fastighetsförvaltning utan att lyckas. Nu tänker vi mer på långsiktiga placeringar i globala indexfonder och liknande som ger bra avkastning.
Men borde inte fastigheter vara en god intäktskälla?
– Hela fastighetsbranschen har ju krisat en tid. Det är inte längre samma efterfrågan på butiks- och kontorslokaler. När man tidigare hade en kontorsplats för varje anställd har man idag kanske en för var tredje. Vi har också lyckats sämre än andra som driver fastigheter rent kommersiellt. Ska det vara lönsamt så måste man ha ett större bestånd och köpa och sälja eller renovera och höja hyrorna kraftigt. Sådan rovdrift passar inte en idéburen organisation, säger Mattias Gotthold.