IOGT-NTO i Sydostasien

”Internationell solidaritet viktig del av rörelsen”

En ny strategi för IOGT-NTO-rörelsens internationella arbete håller på att ta form. Ett mål är att få fler att arbeta med alkoholfrågan globalt.

Alkohol är ett stort utvecklingshinder globalt. Det är synligt i stort sett var man än åker i världen. Alkohol hindrar människors möjlighet att leva ett fullt liv, och skapar otrygghet – inte minst bland kvinnor och barn. Det säger Jens Rosbäck, chef för IOGT-NTO-rörelsens internationella arbete sedan hösten 2018.

Alkohol urholkar fattiga människors inkomster och fattiga länders sjukvårdsbudgetar. Trenden på norra halvklotet har gått mot en minskande alkoholkonsumtion. För att fortsätta växa riktar sig alkoholföretagen mot fattiga länder i syd.

– Internationell solidaritet är en viktig del av IOGT-NTO-rörelsen. Alkoholindustrin är global och då finns det också anledning för oss att verka på andra ställen i världen, säger Jens Rosbäck.

IOGT-NTO-rörelsen har 25–30 samarbetspartners i ett 30-tal olika projekt i 14 länder, i tre geografiska områden: Sydostasien (inklusive Sri Lanka), Östafrika och Balkan.

– IOGT-NTO-rörelsens internationella arbete började på Sri Lanka. Sedan har  Sydostasien och Östafrika identifierats som problemområden och därför har vi blivit kvar där. På Balkan kom vi in efter kriget, när Sida och Forum syd hade projekt där som vi tog över.

Den internationella avdelningen omsätter ungefär 25 miljoner kronor årligen. Pengarna kommer främst skattemedel från Sida och Forum syd, samt från Radiohjälpen. Utöver det bidrar förbunden i IOGT-NTO-rörelsen med cirka 10 procent av budgeten, och en del medel kommer också från den stiftelse som fram till 2017 drev det internationella arbetet. Varje år kommer även några miljoner in från Världens barn.

I höstas inleddes ett arbete med att utveckla det internationella arbetet. Alla anställda, cirka 20 personer, samlades på regionkontoret i Chiang Mai för att diskutera nya vägar framåt. I mars ska ett utkast till strategi för 2021–2026 presenteras, och i maj ska styrelsen för IOGT-NTO-rörelsen ideell förening, INRIF, ta beslut om strategin.

– Det är första gången som ett mer omfattande dokument gemensamt tas fram för vilka mål vi vill nå. Strategin skall ge oss en tydligare inriktning för hur vi skall arbeta och med vem, och hjälper också potentiella finansiärer att bättre förstå vad vi vill uppnå, säger Jens Rosbäck.

De fem grundstenarna i strategin är att stödja lokalsamhället att arbeta med alkohol och andra droger, att påverka policyer och lagstiftning, samarbetet med andra organisationer, att stärka partner-organisationerna och civilsamhället i världen, samt att den egna organisationen ska vara stark, hållbar, och ledande i arbetet mot alkohol och andra droger i världen.

– Det här är ju saker vi redan arbetar med, men vi ska bli ännu bättre. Framförallt måste vi utveckla samarbetet med andra organisationer utanför Sverige, i regionerna. Då kan vi bli stabilare och mindre beroende av svensk politik.

Jens Rosbäck skissar på en framtid med lite större samarbetspartners än dagens. I den planen ingår att regionkontorens roll ska bli större. Regionkontor finns idag i Chang Mai i Thailand och i Arusha i Tanzania. 

– Dagens regionkontor måste bli mer kompletta och fungera mer likt Sverigekontoret, med egna finanisärer och stärkt kommunikation med sin egen omgivning.

Att starta nya kontor, till exempel i Östeuropa eller Latinamerika skulle kunna vara en möjlighet i framtiden.

– Men vi är inte där ännu. Det är en ganska omfattande apparat, säger han och fortsätter:

– Ett av mina uppdrag från styrelsen är att verksamheten ska växa. Går vi upp lite i storlek i valet av partner-organisationer har de sannolikt fler och större nätverk än en liten väldigt lokal partner. Då kan vi nå en större spridningseffekt i våra frågor, och bättre finansiering. Det kostar dessutom lika mycket för oss att administrera och arbeta med en liten partner som med en stor.

Den nya strategin kommer, tillsammans med en stärkt projektadministration, även att minska sårbarheten då verksamheten blir mindre beroende av enskilda individer, menar Jens Rosbäck.

– Självklart är människorna viktiga, men en bra och tydlig grundstruktur underlättar vid chefsbyten och när nyckelpersoner slutar. Alla måste inte jobba på exakt samma sätt, men grundplanen är densamma för alla.

Att alkohol är ett utvecklingshinder är en fråga som ständigt behöver lyftas konstaterar Jens Rosbäck: 

– Alkoholfrågan är fortfarande ett nytt perspektiv för många. Trots att det går att se problemen med blotta ögat och borde vara självklart att jobba med. Vi ska vara de som påminner och påverkar andra organisationer om vårt perspektiv.

För att arbeta för en restriktiv alkohollagstiftning krävs samarbetspartners som klarar av att göra lobbyarbete gentemot lokala myndigheter, vilket är fallet med organisationen Myitta Lan i Myanmar.

– Det finns tre vägar att minska alkoholens skadeverkningar: minska tillgängligheten, minska marknadsföringen och att beskatta alkoholen.

Men även de grupper som jobbar på en lokal nivå, som CLANPO i Thailand, har stora möjligheter att påverka menar Jens Rosbäck.

– De kan bidra till att ändra människors beteende och komma åt alkoholskadorna på djupet, säger han.

Det går ofta att införa lokala alkoholbestämmelser kring hur alkohol får säljas och konsumeras i lokalsamhället, något som både CLANPO och Myitta Lan gjort.

– Frågan blir hur vi balanserar de här två angreppssätten. Det är svårt att jobba nationellt om man inte har någon koppling till realiteten på fältet. Men grundbulten är att man måste använda båda när man jobbar med att påverka attityder, säger Jens Rosbäck.

För både CLANPO och Myitta Lan är IOGT-NTO-rörelsen den enda finansiären. Ett förhållande som inte är helt ovanligt bland partner-organisationerna. 

– Det finns inga fördelar med att bara ha oss som finansiär. Varken för oss eller partners. Som enda finansiär har man ett stort inflytande, men ett av våra viktigaste  mål är att bygga ett starkt oberoende civilsamhälle som kan driva våra frågor när vi inte längre är där, säger Jens Rosbäck.

– Det där är något vi behöver titta på. För om vi plötsligt får mindre pengar så blir det ett problem för de partners som är beroende av oss.  I vår nya strategi behöver vi undersöka hur vi kan bredda de här organisationernas finansiering.

Att IOGT-NTO-rörelsens partners tar till sig alkoholfrågan innebär dessutom att de aktualiserar den med sina andra partners, resonerar han.

– Så att se till att det finns fler finansiärer kan även vara ett sätt att sprida våra frågor.

Nya samarbeten utvecklas genom en noggrann introduktionsprocess, där målet är partnerskap som sträcker sig över flera år. 

– Processen börjar alltid med att den organisation som är intresserad av att jobba med oss skickar in en ansökan. Men dessförinnan har det ofta funnits en dialog.

Viktigast är att partnerorganisationen är intresserad av att driva IOGT-NTO-rörelsens frågor och kan påverka både medborgare och beslutsfattare lokalt och/eller nationellt.

Organisationen måste också vara en registrerad organisation i sitt hemland.

– De bör ha ordnade system för uppföljning. Vi jobbar ju med förtroende i och med att vi handskas med skattemedel, och det finns en risk att förlora förtroendet om vi jobbar med en partner som är oärlig.

Uppföljningen sker genom halv– och helårsrapporter. Varje samarbetspartner besöks också minst en gång per år av någon från IOGT-NTO-rörelsens kontor. Därutöver sker en extern revision som granskar partner-organisationernas redovisningar.

Jens Rosbäck, som har lång erfarenhet av biståndsarbete, menar att dagens bistånd är effektivare än någonsin. Men även om en majoritet av Sveriges befolkning, 76 procent, är positiva till bistånd minskar stödet för att skattemedel används. Jens Rosbäck menar att nästa riksdagsval är en kritisk punkt, eftersom vissa regeringsalternativ inte är så välvilliga till civilsamhällets organisationer, dit IOGT-NTO-rörelsen hör. 

– Ett bra bistånd inom alkoholområdet skapar bättre, tryggare samhällen i världen, samhällen som människor inte behöver fly från. Det är bra för alla, också för oss i Sverige. Vi är faktiskt rika, och vi har blivit rikare. Vi har råd med biståndet, säger Jens Rosbäck.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer