
Bör drogförebyggande arbete fokusera på att förändra ungas attityder eller deras beteenden? En ny studie ger ytterligare vikt till argumentet för att fokusera på att ändra vad unga gör snarare än vad de tycker om det.
Studien följde eleverna på 105 skolor i Skottland och Nordirland som deltog i ett alkoholpreventivt program. Över 12 000 elever, med en medelålder på 12,5 år vid första tillfället besvarade enkäter om sina attityder och beteenden kring alkohol, vid fyra tillfällen under lite drygt två och ett halvt år.
Forskarna kunde inte se att förändringar i barnens attityd på något sätt kunde förutspå förändringar i deras drickande. Det var mer troligt att de attityder som de gav uttryck för speglade deras tidigare alkoholvanor. Att ha bersusningsdruckit alkohol hade större inverkan på barnens framtida attityder än tvärt om.
I tidigare forskning har man kunnat se ett samband mellan attityder och beteende kring alkohol. Den som dricker mer har generellt en mer positiv attityd till alkohol och vice versa. Man har också sett att barns attityder förändras med åldern och påverkas av deras vänner och föräldrars inställning till alkohol samt ifall de exponeras för alkoholmarknadsföring. Men enligt forskarna är det inte lika väl utforskat hur relationen mellan barnets egna attityder och beteenden ser ut.
I studien kunde forskarna se att attityden som ett barn angav i början av studien spelade roll för framtida attityder. De flesta av barnen ändrade inte sina beteenden under studiens gång. Men de som testade att berusningsdricka tenderade också att fortsätta med det drickandet. Det var också troligare att dessa barn ändrade sina attityder till alkohol än att man skulle kunna använda tidigare attityder för att förutspå vem som skulle börja berusningsdricka.
Negativa attityder till alkohol verkar därför bara bädda för en framtida negativ attityd till alkohol tills utomstående faktorer ändrar den ungas beteende, enligt författarna till studien. När beteende och attityd inte stämmer överens uppstår en kognitiv dissonans som är lättast att lösa genom att ändra sina attityd, menar de.
Kanske är det därför de externa faktorerna och möjligheten att ändra sitt beteende som bör vara fokus för det drogförebyggande arbetet. Till exempel kunde man se att elverna från skolor med lägre socioekonomisk status hade positivare attityder till alkohol och i större utsträckning ägnade sig åt berusningsdrickande. Drickandet var också i studien mer omfattande i de skotska skolorna än i de nordirländska.
Forskarna hoppas att studien ska vara ett led i att utveckla effektivare preventionsprogram i framtiden.