Det är flera meter högt i tak. Vardagsrummet ser ut att vara hämtat från ett livsstilsmagasin. Här bor Andrej Gušča, i huset som ligger i ett fint villaområde i Litauens huvudstad Vilnius. Han är välklädd, kör en dyr bil och arbetar som konsult inom affärsvärlden, har fru och två barn. På ytan har han det många eftertraktar, men inombords har han tvingats kämpa mot ett mörker.
Under pandemins två första år upplevde han den värsta tiden i sitt liv. Hans företag gick i konkurs och allt rasade samman runt honom.
– Mitt egenvärde som människa var väldigt beroende av hur framgångsrik jag var med mitt företagande, säger han.
Han började dricka alkohol varje dag för att kunna hantera sina känslor. Mer och mer krävdes.
– Människor försökte hjälpa mig, men jag kunde inte ta emot hjälpen. Jag kan inte förklara på ett logiskt plan varför.
När det var som värst, under några månader 2021, ville han inte leva mer. Han var beredd att ta sitt liv.
– Det var en väldigt, väldigt svår period. Jag tänkte att det kanske var bättre om jag inte levde.
Flera vetenskapliga studier har kunnat visa på samband mellan hög alkoholkonsumtion och suicid. En studie från Litauiska hälsovetenskapliga universitetet från 2023 visar att alkoholanvändning som ett sätt att trycka ner svåra tankar och känslor är den mest signifikanta förutsägelsen för självmordsrisk.
Studien lyfter också fram att obduktioner som gjorts i landet visat att två tredjedelar av alla män som tagit livet av sig har haft åtminstone en relativt hög nivå av alkohol i blodet. Omkring 80 procent av alla suicid i Litauen begås av män.
Andrej Gušča hittade alkoholen som ung man. Att ha problem hemma och att växa upp som tonåring i Litauen under de första kaotiska åren som självständig nation gav ingen stabil grund att stå på.
– Det var en svår tid. Jag var en känslig person och med all instabilitet började jag som 16-åring att dricka alkohol varje dag. Mitt första förhållande hade jag med alkoholen.
Det var svårt för honom att hitta rätt bana i livet. Hans pappa drack för mycket, som många andra litauiska pappor, och så småningom splittrades familjen.
– Min pappa var en varm människa. Men han försökte hantera sina känslor med alkohol.
Likt många andra delar av Sovjetunionen hade Litauen under andra hälften av 1900-talet stora problem med fylla och alkoholism. Unionen började förändras under 80-talet när ledaren Michail Gorbatjov inledde ett stort reformarbete, som tog fart med glasnost och perestrojka. Gorbatjov startade bland annat kampanjer mot den stora alkoholkonsumtion som plågat Sovjetunionen i decennier. Under den tiden minskade konsumtionen även i Litauen.
1990 blev Litauen det första land i Sovjetunionen att utropa sig självständigt. Sovjetockupationen hävdes ett år senare. Men glädjen över att vara fria ersattes snart med mörker. Systemet som funnits i decennier hade rasat samman och många kom i kläm. Alkoholkonsumtionen ökade kraftigt.
Lagstiftning saknades, gränskontrollerna var dåliga och många kunde tjäna stora pengar på att sälja alkohol relativt oreglerat. Självmordstalen ökade också, till de högsta i världen.
Danutè Gailienè är suicidolog, psykolog och professor vid Universitetet i Vilnius.
–Vi blev självständiga och fria och trots det blev människor olyckliga och tog livet av sig, säger hon.
Under sin långa karriär har hon forskat om suicid och historiska trauman. Litauen har genom historien ockuperats av stormakter som Nazityskland och Sovjetunionen och många litauer som inte ansågs önskvärda deporterades, fängslades eller avrättades under 1900-talet.
Danutè Gailienè har forskat på hur överdriven alkoholkonsumtion hänger ihop med suicid och psykisk ohälsa.
– Under 90-talet fanns det en hopplöshet. Människor förlorade sina jobb. Människor behövde byta bransch. Framför allt män. Och alkoholkonsumtionen var hög.
Tusentals litauer såg suicid som den enda vägen ut ur eländet. 90-talets ökade alkoholkonsumtion fick politiker att agera. 1995 kom en ny lag om alkoholkontroll som efterhand förbättrade situationen. Arbetet framåt med restriktioner inleddes.
I trappan upp till andra våningen hemma hos Andrej Gušča sitter gamla och nya familjeporträtt i svartvitt. Minnen av människor som gått bort och människor som fortfarande finns kvar.
Under pandemin, när han mådde som sämst och var suicidal, föll han in i samma negativa mönster som hans pappa gjort en gång i tiden. Alkohol som tröst, självmedicinering för att inte känna.
– Jag hade mycket emotionell smärta inombords, men inget sätt för att hantera den.
När han själv hamnade där fick han en bättre förståelse för sin pappa.
– Jag försökte hela mitt liv att inte bli som min far, men nu blev jag det.
Men alkoholen hjälpte inte, egentligen. Det var en tillfällig avtrubbning.
Räddningen för Andrej kom från ett oväntat håll. En grupp män han aldrig tidigare träffat.
Restriktioner och lättnader kring alkoholen i Litauen har gått i cykler. När landet 2004 gick med i EU skulle marknaden öppnas upp och försäljningen i landet liberaliserades. Alkoholen blev mer lättillgänglig och konsumtionen ökade igen.
Antalet förtida dödsfall på grund av alkohol sköt i höjden. 2007 nåddes en topp. Då dog över 86 personer per 100 000 invånare i Litauen i förtid på grund av alkohol, enligt statistik från FN:s avdelning för ekonomiska och sociala ärenden. En dubblering av antalet dödsfall sedan början av 90-talet.
Alkoholkonsumtionen i Litauen ökade fram till och med 2013. Under det negativa rekordåret drack litauerna per capita 15,6 liter ren alkohol, enligt WHO. En ökning med drygt fyra liter sedan år 2000. Under samma år drack litauerna sex liter mer alkohol per capita än svenskarna.
Under 2000-talet infördes därför kraftiga restriktioner och regleringar efter WHO:s riktlinjer för att motverka den ökade konsumtionen.
Tio år efter rekordåret 2013 hade den årliga konsumtionen av ren alkohol per capita minskat igen med fyra liter. Under samma period minskade också antalet dödsfall kopplat till alkoholrelaterade sjukdomar och förgiftningar med 30 procent, enligt statistik från litauiska Folkhälsoinstitutet.
– Forskning inom olika fält har visat hur viktigt det var med reglering av alkohol, restriktioner, säger professor Danutè Gailienè.
Bland annat har den lagliga åldern för köp av alkohol har höjts från 18 till 20 år, tillgängligheten har minskat, skatten på alkohol har höjts och reklam för alkoholhaltiga drycker har i princip förbjudits.
Under en presskonferens i början på året lyfte Maria Neufeld, expert på WHO:s Europakontor, upp Litauen som ett världsunikt exempel på lyckade implementeringar, reglering och restriktioner för att minska skadlig alkoholkonsumtion.
– Tusentals liv har räddats. Miljontals euro har sparats eller samlats in genom högre skatter, sade hon då.
Den minskade alkoholkonsumtionen är en av flera anledningar till att självmordstalen gått ner i Litauen. Forskning, krav på suicidprevention, utbildning av vårdpersonal och ökad ekonomisk trygghet har också varit avgörande. På 2000-talet har antalet suicid mer än halverats.
– Vi arbetade för det. Vi utbildade samhället, säger Danutè Gailienè.
– Nu kräver människor i samhället att politiker ser till att det finns specifik hjälp för suicidala personer och för familjer.
Solen lyser in genom de höga fönsterna. Andrej Gušča tittar ut och berättar om grillplatsen han byggt i trädgården. En plats att samlas med familjen. Han är glad att han är kvar i livet, tack vare den där gruppen med män.
En kort tid efter att de suicidala tankarna var som värst hittade han av en slump en samlingsplats för män. En plats att samtala och dela erfarenheter. Han fick en egen liten grupp män att prata med och de har nu har träffats i en sorts manscirkel en gång i veckan i flera år.
– Det är en plats där vi delar med oss av våra problem och stöttar varandra, säger han.
Det var avgörande för honom att lära sig att öppna upp sig inför andra.
– Gruppen var basen till att jag började må bättre.
Han har lärt sig att kommunicera. Det förbättrade relationen till familjen och förändrade livet.
– Jag är mer stabil. Det är en stor sak för mig.