Alkohol och fosterskador

Bättre liv för alkoholskadade barn

Ny rapport om hur bättre utbildning och verktyg kan hjälpa vårdpersonal att stötta barn med medfödda alkoholskador.

Den 9–10 februari arrangeras för första gången i Sverige en nationell konferens om alkoholrelaterade fosterskador, Fokus Fas (Se faktaruta längst ned i artikeln).

Nadja Frederiksen, Nordens välfärdscenter, har tidigare undersökt hur bruket av alkohol eller andra substanser kan identifieras under graviditet. Nu har hon skrivit en rapport med fokus på hur barn med medfödda alkoholskador kan stöttas av samhället.

– Vårdpersonal saknar ofta tillräcklig kunskap, så att utbilda dem i hur alkoholskador uppkommer och vilka konsekvenser de kan få är viktigt. Det är också viktigt att ge vårdpersonal en bra utbildning och verktyg i hur man bemöter barn och familjer som lever med detta på ett respektfullt sätt. Detta eftersom det finns mycket stigma, säger hon. 

Det viktigaste är att man först och främst börjar få upp ögonen för att de här problemen finns, och att de debatteras menar Nadja Frederiksen.

– Forskningen visar att det inte behöves särskilt mycket alkohol för att det ska kunna leda till skador på fostret, så det är också viktigt med tydliga riktlinjer kring nolltolerans av alkohol under graviditeten. 

”Forskningen visar att det inte behöves särskilt mycket alkohol för att det ska kunna leda till skador på fostret.”

Nadja Frederiksen

Hjälpen till barn som lever med alkoholrelaterade skador kan se mycket olika ut beroende på graden av skada och individuella behov.

– Fetala alkoholspektrumstörningar, FASD, kallas ofta för det dolda funktionshindret eftersom inte alla människor som har utsatts för alkohol under graviditeten föds med fetalt alkoholsyndrom, FAS. FAS visar sig också i fysiska tecken – till exempel förändringar i ansiktets form. 

Många behöver stöd genom den sociala stigmatisering det kan innebära att leva med en alkoholskada.

– Därför kan insatserna vara mångsidiga, det är ett komplext problem som kan orsaka många utmaningar i vardagen. Det kan finnas utmaningar på den kognitiva nivån, till exempel när det gäller intelligens och språkutveckling, säger Nadja Frederiksen:

– Personer med FASD löper också större risk att utveckla ADHD och humörstörningar. En del behöver extra stöd i skolan, andra behöver hjälp från det sociala skyddsnätet på andra sätt om det finns andra problem inom familjen. 

– En alkoholskada är en livslång skada som inte kan botas, men med rätt hjälp och stöd kan du leva ett bra liv och nå din fulla potential. Stigmatiseringen är en elefant i rummet eftersom den förhindrar att det talas högt om de här frågorna, vilket behövs mycket högre utsträckning. 

En stor del i arbetet är att arbeta förebyggande för att förebygga fosterskador.

– När kvinnan går till barnmorskan blir hon tillfrågad om alkoholvanor. Vissa underrapporterar dock och därför behöver vi träna personalen i att bättre kunna ta de här samtalen.

Nadja Frederiksen tycker att det är viktigt att samhället har en tydlig nolltolerans mot alkohol i samband med graviditet. 

– Fyra av tio graviditeter är oplanerade, så det finns också en risk att fostret utsätts för alkohol innan kvinnan vet att hon är gravid. Dessutom kan det finnas olika attityder i kvinnans omgivning. Vissa hävdar till exempel att ett enda glas vin inte gör någon skada, vilket kan vara en onödig press för en gravid kvinna att hantera. Samhället behöver därför en ännu tydligare och informativ nolltolerans mot alkohol under graviditet, säger hon.

Mer från Accent