Alkohol och fosterskador

”Alkoholskador på barn är allas ansvar”

Samhällets tryck på vuxna att dricka alkohol är starkt. Då kan det vara svårt att stå emot om man väntar barn eller försöker bli gravid. Att ändra på det är vårt gemensamma ansvar.

Gravida kvinnor får rådet att undvika en rad ämnen som skulle kunna vara negativa för fostrets hälsa, även när risken för skada är mycket liten. Tanken är att försiktighetsprincipen ska råda. Det verkar dock inte gälla alkohol.

– Alkohol är vårt främsta neurotoxin som kan ge en mängd olika skador. Trots det ska vi ge alkohol ett fripass. Medan ingen tycker det är konstigt att vi rekommenderar gravida att avstå från rå fisk, charkuterier och ostar, trots att risken för till exempel listeria är minimal, så ska vi inte kunna säga att man bör avstå från alkohol när man väntar barn, säger Frida Dangardt, en av forskarna bakom rapporten Alkohol, graviditet och spädbarns hälsa – ett gemensamt ansvar, som presenteras i dag.

”Ju mer man sätter sig in i alkoholens effekter desto farligare gift inser man att det är.”

Hon är upprörd och lite tagen över insikten om hur skadligt alkohol kan vara.

– Ju mer man sätter sig in i alkoholens effekter desto farligare gift inser man att det är, säger hon.

Rapporten är den sjätte som hon är med och tar fram, av de sju som IOGT-NTO givit ut tillsammans med andra organisationer. Bakom årets rapport står Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende (CERA), Svensk sjuksköterskeförening, Svensk förening för allmänmedicin, Stiftelsen Ansvar för framtiden och IOGT-NTO.

Att mannens alkoholkonsumtion kan påverka fostret kände Frida Dangardt inte till innan forskargruppen påbörjade arbetet med rapporten.

–  Det var helt nytt för mig att det också spelar roll om mannen dricker, speciellt de epigenetiska effekterna, säger hon.

Epigenetiska effekter är miljöpåverkan som gör att DNA ändras. Det kan ge effekter såväl för individen som för kommande generationer. Andra effekter av pappornas konsumtion är ökad risk för missfall och för skador på hjärtat.

Forskarna har gått igenom mängder av studier, från hela världen, för att komma fram till sina slutsatser.

– Det var också intressant att se att det finns effekter av amning. Det har ju diskuterats en del, säger Frida Dangardt.

Bland annat har forskarna sett effekter på sömnen. Men även små effekter på kognitionsförmågan har noterats. De verkar dock vara övergående och vid elva års ålder är de inte längre mätbara. Hur det är möjligt att barnens hälsa kan påverkas av de väldigt låga alkoholhalter som kan finnas i modersmjölk har ingen kunnat förklara.

– En teori är att alkohol påverkar smaken så att barnet äter mindre. Man vet ju själv om den vanliga mjölken tagit smak av något i kylskåpet. Det är inte farligt, men inget man vill dricka. Spädbarn har känsligt luktsinne och skulle kunna reagera på det. Äter de mindre sover de sämre och sömn är viktig för barnets utveckling. 

Då är det en sekundär effekt och inte en medicinsk.

– Jag tycker det är säkrast att inte amma direkt efter att man druckit alkohol. Helst inte alls under amningsperioden, men åtminstone inte över riktlinjerna, säger hon.

Hennes egen slutsats är klar.

– Min personliga uppfattning är att man inte ska dricka när man har spädbarn i sin vård. Som barnläkare ser jag saken ur barnens perspektiv. Barn har rätt att bli omhändertagna av någon som är skärpt. 

I sitt arbete som läkare på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg, har hon sett många trauman som berott på att föräldrar brustit i uppmärksamhet. 

– Det går så snabbt. Det kan räcka att man vänder sig om för att barnet ska trilla av skötbordet. Det kan hända vem som helst, men är reaktionsförmågan avtrubbad av alkohol så ökar risken. 

Fetalt alkoholsyndrom, FAS, är ett lite speciellt syndrom.

– Än så länge kan inte diagnosen ställas på annat sätt än att vi får veta att barnet exponerats för alkohol under graviditeten. Och det får man inte alltid veta. 

Det är inte alltid föräldrarna heller vet.

– Många av de här barnen är fosterhemsplacerade eller adopterade. Då kanske inte föräldrarna känner till hur barnet haft det i magen. 

Alkohol kan skada alla organ. Vilka skador man får och hur omfattande de blir beror på en rad olika faktorer, till exempel hur ofta och mycket mamman druckit, vid vilken tidpunkt under graviditeten och hur känsligt mamman respektive fostret är för alkohol. Symptomen är alltså inte alltid desamma. 

– Den stora mångfalden av symptom gör det svårt att ställa diagnos. Nu när man visat att även stamceller, som är ursprunget till alla andra celler, kan skadas av alkohol så är det förstås väldigt mycket som kan påverkas under fosterutvecklingen.

Ännu mindre troligt är det att vården börjar leta efter andra symptom.

– Kommer det in ett barn med njurmissbildning så är det nog ingen som tänker på att de kan ha dyslexi, dyskalkyli eller ADHD-liknande symptom och behöva psykologstöd eller stöd i skolan. 

Därför anser hon att vårdpersonal måste få ökad kunskap om alkoholskador hos barn.

– Vi behöver lyfta de här symptomen så att fler i vården blir uppmärksamma på vad det kan handla om.  

Trots att hon har sin egen uppfattning klar tycker hon att området är svårt att ge råd om.

– Man får vara lite försiktig så att inte redan oroliga föräldrar blir ännu oroligare, men man kan i alla fall säga att chansen att få ett friskt barn är större om man inte dricker alkohol.

I rapporten påpekar författarna att problemet inte är begränsat till graviditeten eller bara berör kvinnor. De anser att samhället gemensamt har ansvar för att förhindra och förebygga att barn skadas. 

– Man får hjälpas åt. Många skador sker innan man vet att man är gravid. Och nu när vi vet att föräldrarnas konsumtion redan före graviditeten påverkar är det lätt att inse att de mest effektiva åtgärderna för att minska skadorna är åtgärder som påverkar hela befolkningen, som att höja priset, begränsa den fysiska tillgängligheten och begränsa marknadsföringen. Det är sådant man vet fungerar, säger Frida Dangardt.

Mer från Accent