2018 hade Miljonlotteriet en avkastning på 132 miljoner kronor. De pengarna kunde sedan fördelas mellan IOGT-NTO-rörelsens förbund och användas för att finansiera verksamhet. För fem år sedan utgjorde pengarna från Miljonlotteriet 69 procent av IOGT-NTO-förbundets intäkter och länge låg Miljonlotteriets årliga avkastning på över hundra miljoner kronor. Men efter 2018 har tiderna varit tuffare.
Den årliga avkastningen sjönk år för år och 2022 kunde bara 42 miljoner kronor avsättas för rörelsens verksamhet. Samma år fick rörelsen göra sig av med en stor del av sin personalstyrka. Anledningen kan ha varit att Miljonlotteriet främst sålt skraplotter via prenumeration och att dessa prenumerationer såldes via telefon. Under 2017 inkom flera klagomål på försäljningsmetoderna, vilket ledde till att Miljonlotteriet stämdes av konsumentombudsmannen.
Efter detta har lotteriet rört sig bort från telefonförsäljningen för att istället satsa digitalt. Men avkastningen har fortsatt sjunka, tills nu.
– Under de senaste åren har ett omfattande digitalt utvecklingsarbete genomförts vilket resulterade i ökad digital omsättning, säger Miljonlotteriets vd Jonatan Hjort.
I dagarna fastställdes att Miljonlotteriets avkastning för 2023 landar på 46 miljoner kronor, det vill säga fyra miljoner mer än året innan. När pengarna fördelats upp på rörelsens olika förbund tillfaller cirka 27 miljoner IOGT-NTO-förbundet.
– Förändringen beror i huvudsak på ökad försäljning av digitala lotter och digital bingo, samt lägre marknadsinvesteringar i varumärke och kännedom, säger Jonatan Hjort.
IOGT-NTO:s ekonomichef Jobjörn Folkesson är försiktigt positiv.
– Det är väldigt positivt och förhoppningsvis ett långsiktigt trendbrott, men det betyder inte att vi är i hamn med en trygg och långsiktig finansiering för rörelsen. Överskottet måste disponeras på ett klokt sätt så att det räcker i lång tid framöver.