Sverige beskrivs ofta som ett föregångsland när det gäller förskrivning av opioider som smärtstillande läkemedel. Åtminstone jämfört med USA, där opioidkrisen en stor del av befolkningen är beroende och dödstalen är höga.
Läkemedelsföretagens aggressiva marknadsföring har lett till tusentals rättsprocesser i USA. Anhöriga till patienter som dött av överdoser har stämt tillverkarna av opioidläkemedel. Ett av företagen som dragits inför rätta är Purdue Pharma som salufört läkemedlet OxyContin, ett smärtstillande baserat på opioiden oxykodon.
Det starkt beroendeframkallande ämnet oxikodon har varit en av de stora bovarna i den amerikanske opioidkrisen. Nu kan Accent visa att förskrivningen av den starka opioiden ökar även i Sverige – något som kan få stora konsekvenser.
Enligt siffror från Socialstyrelsen minskar förskrivningen av opioider till svenska patienter. För tio år sedan skrevs opioider ut till 80 patienter per tusen invånare, 2018 hade förskrivningen minskat till 70 patienter per tusen invånare.
Däremot har förskrivningen av svagare opioider ersatts av starkare. Tramadol och dextropropoxifen har ersatts det starkare oxikodonet. För tio år sedan förskrevs tramadol till drygt 30 patienter per tusen invånare, idag är det 10 per tusen. För oxikodon gäller det omvända förhållandet.
När Accent kontaktar Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet, och ber honom kommentera Socialstyrelsens statistik ber han att få återkomma. Efter att ha granskat siffrorna och konsulterat förskrivande läkare, konstaterar han att det ser ut som oxikodonet har tagit över större delen av marknaden i Sverige.
– Vilket är problematiskt med tanke på att sårbara delar av befolkningen utsätts för en beroenderisk. Flera läkare har erfarenhet av patienter som fastnat i ett beroende av oxikodon efter bara två-tre dagars bruk. Så här behövs mer upplysning till allmänheten och utbildning av förskrivare, säger han.
Mångas uppfattning är att oxikodon enbart ska användas kortvarigt för akut smärta och för svåra smärttillstånd (motsvarande cancer). Det är viktigt att understryka att även om det är fler personer som får oxikodon föreskrivet, är det en ganska låg dygnsdos per person, och den starkare opioiden förskrivs i små mängder.
En orsak till att oxikodon tagit över marknaden, är att andra läkemedel försvunnit. Enligt Socialstyrelsen fasades substansen dextropropoxifen ut 2011 på grund av hög dödlighet. ”Redan innan dess kom varningsrapporter rörande substansen, vilket ledde till en nedgång av förskrivningen. Även substansen tramadol visade på en tydlig nedgång från 2011. Detta medförde istället en ökning av andra närbesläktade läkemedel, främst substansen oxikodon”, skriver Socialstyrelsen i en rapport från 2018.
Ett annat problem som professorn Fred Nyberg lyfter, är att dolcontin, ett långtidsverkande morfin, försvann från marknaden i februari 2019, trots att det läkemedlet är förstahands-rekommendation i Sverige.
– Apotek säger att leveranser upphört på grund av problem med produktion i exempelvis Indien. Inget annat företag har sökt tillstånd för dolcontin i Sverige under den senaste perioden. En viktig aspekt i sammanhanget, säger han.
”Sårbara delar av befolkningen utsätts för en beroenderisk.”
Fred Nyberg
Drygt 7 procent av befolkningen hämtade ut ett läkemedel med opioider minst en gång under 2017. Fred Nyberg konstaterar vi inte vet exakt hur det ser ut idag, eftersom statistiken är ett par år gammal och utvecklingen går fort.
Precis som för svenska befolkningen i stort, har förskrivningen av opioider minskat för unga, 15-29 år. Och även till unga förskrivs oxikodon betydligt mer än tramadol jämfört med för bara några år sedan. Enligt Socialstyrelsens siffror blev oxikodon-förskrivningen vanligare än andra opioider runt 2014.
Utvecklingen med starkare opioider i låga doser är inte unik för Sverige. Forskare i Australien har nyligen undersökt opioidförskrivning till unga och kommit fram till att förskrivning av svagare opioider minskade 2013-2017. Däremot ökade förskrivningen av starkare opioider till barn och unga – och särskilt oxikodon, enligt rapporten som publicerades i the Lancet i slutet av 2019. Samma mönster återfinns i Finland.
Opioider är farliga på grund av beroenderisken, men också på grund av att toleransnivån är olika från person till person, säger Fred Nyberg. Dess effekt och potentiella dödlighet varierar enormt.
– Vissa bryter ner läkemedel snabbt och andra långsamt. Vissa har svårt att bryta ner dem överhuvudtaget. Det kräver att läkare tar sig tid för att testa vilken dos som gäller för varje patient. I framtiden hoppas man på att genetiska analyser ska kunna visa hur personer svarar på olika typer av läkemedel.