Ofta underskattas risken med opioider eftersom de kan fås på recept av läkare. Men för många går det ganska snabbt från tillfällig till regelbunden användning som ofta resulterar i bereonde. Något som sedan kan leda till såväl hälsomässiga som sociala problem. Det skriver tre danska forskare i PopNAD.
Forskarna har intervjuat unga som var inskrivna i behandling för opioidbruk, samt vuxna som arbetar med unga på behandlingscenter eller i förebyggande verksamhet. Resultatet redovisas i en rapport från Center for rusmiddelforskning vid Århus universitet.
Forskarna noterade två saker som verkar vara avgörande för hur opioidbruket utvecklas: den unges droghistorik (debutålder och vilka droger som använts) samt belastning i form av social utsatthet och psykisk ohälsa.
Utifrån dessa två variabler fann de att de unga kunde delas in i fyra grupper:
1. Experimenterande och risktagande unga som är socialt utsatta, till exempel har svårigheter i skolan. De har debuterat tidigt, ofta med cannabis, och har testat det mesta. Opioiderna ingår i ett blandbruk där även alkohol, cannabis, kokain, ecstacy, amfetamin och bensodiazepiner kan ingå. Deras bruk omfattar ofta både tramadol och oxycontin och, i vissa fall, även heroin. De sniffar opioiderna oftare och använder större mängder än de övriga grupperna.
2. Socialt stabila, men experimenterande och risktagande unga. De har debuterat tidigt med cannabis och även testat andra droger. De har till exempel umgåtts i kretsar där man använt mycket cannabis och experimenterat med andra droger. De är inte socialt utsatta, har haft en stabil uppväxt och upplever att opioiderna hjälpt dem hantera stress och krav ända tills bruket tog överhand. De använder tramadol och oxycontin, men inte heroin.
3. Unga med stor psykisk och/eller social belastning, men utan särskilt mycket tidigare erfarenhet av illegala rusmedel. De har ofta kommit i kontakt med opioider sent i tonåren eller i början av 20-års åldern och har därefter utvecklat skadligt bruk eller beroende. De använder helst tramadol och gör det för att hantera sociala eller psykiska problem och ibland även fysisk smärta.
4. Socialt stabila unga som använder opioider för att hantera vardagspress och vantrivsel, vanligen kopplat till utbildning eller arbete. De använder opioiderna för att koppla av.
Medan grupp 1 och 2 är välkända av myndigheter och vården har personerna i grupp 3 och 4 oftare gått under radarn.
Forskarna påpekar att indelningen är generaliserande och inte täcker alla individer som har fått problem med opioider. De tycker ändå att mönstret de upptäckt borde kunna vara till hjälp för att öka förståelsen för vilka som riskerar att bli beroende.
Förutom de fyra grupperna fann de också fyra olika vägar in i opioidbruket.
1. Den överlägset vanligaste vägen är via vänner och bekanta. Ytterst sällan är opioider den första drogen någon testar. Tillsammans med samma kompisar har de flesta testat andra droger tidigare. Några unga beskriver att social utsatthet, ibland i kombination med kriminalitet, gjort att de funnit gemenskap i marginaliserade grupper som gärna experimenterar med droger och där droger är lätt tillgängliga. I några få fall har de unga introducerats för opioider av en enda vän, eller partner. Ännu mer sällsynt är att någon hittat drogen på egen hand, men även då befinner de sig redan i ett socialt sammanhang där droger används.
2. Näst vanligast är att man kommit i kontakt med opioider i ett arbets- eller utbildningssammanhang, som ett sätt att koppla av. Arbetsplatserna är oftast sådana som domineras av ungdomar. Några har sedan insett att opioiderna även kan fungera som ett prestationshöjande medel.
3. Introduktion kan också ske i bredare sociala sammanhang, i miljöer där opioidbruk uppfattas som normaliserat. Några unga i undersökningen nämner som exempel vissa geografiska områden där de uppfattar att opioider är vanligt förekommande. De berättar också att de påverkats av trender, och även av populärkulturen, i synnerhet rap-kulturen där bruk av bensodiazepiner och opioider uppfattas som en del av det kulturella uttrycket.
4. Ett par av deltagarna i studien hade hamnat i opioidberoende via smärtbehandling. I båda fallen hade personerna upptäckt att opioiderna inte bara hjälpte mot den fysiska smärtan utan också trängde undan de psykosociala problem som de brottades med.
Användarna fick ut olika saker av drogerna. Vissa använde opioider för att berusa sig, och det är vanligen så man använder dem första gången. Men de kan också användas för att hantera mående och psykisk stress eller för att anpassa sig till sociala situationer och miljöer som upplevs utmanande, tråkiga eller svåra. Med tiden används preparaten mest för att ta bort abstinensbesvär.
I undersökningen ingick också frågan om hur de unga får tag på opioiderna. Det visar sig att de flesta danska unga fick eller köpte drogen av någon i sitt nätverk eller åtminstone någon de träffat fysiskt. Ingen har introducerats för drogen av en vuxen langare, även om några senare har haft kontakt med en sådan. En del övergår också till att använda sociala medier för att köpa. Darknet är också en väg som många använder sig av när bruket blivit mer etablerat.
Kunskapen om opioiders effekter var låg bland deltagarna. De flesta uppfattade dem som ofarliga eftersom de främst använde droger i medicinsk förpackning. Många deltagare rapporterade negativ påverkan på hälsan av sitt opioidbruk, som kramper eller andningssvårigheter. Några hade också erfarenhet av överdos.
Forskarna bakom rapporten menar att eftersom opioiderna har olika funktioner, och för många har blivit en hjälp att klara vardagen, kan det vara utmanande för vården att hitta behandlingsformer som passar. Än viktigare blir därför förebyggande insatser.