Ny bok

”Alkohol förkortar så många liv”

Alkoholexperten Sven Andréasson har samlat ett livs kunskap i boken Att dricka mindre. En bok som riktar sig till alla.

Sven Andréasson, alkoholläkare, alkoholforskare, och grundare av alkoholmottagningen Riddargatan 1, ofta intervjuad som expert i media –har skrivit en bok om alkohol. Titeln Att dricka mindre är anspråkslös i förhållande till innehållet. Den borde snarare heta Allt om alkohol. Boken tar nämligen upp allt från forskning till behandling och förebyggande arbete. Man skulle kunna säga att boken är som Sven Andréasson själv, det finns nämligen inget område rörande alkohol som han inte ägnat sig åt.

– Jag började min forskning med epidemiologi, sambanden mellan riskfaktorer och olika beteenden. Därifrån var inte steget långt till prevention och jag fick möjlighet att testa olika metoder för lokalt förebyggande arbete i Stadprojektet* under tio år. Sedan började jag ägna mig åt förebyggande arbete på nationell nivå, på Folkhälsomyndigheten, med frågor om tillgänglighet, som i Krogprojektet, och inom primärvården i Riskbruksprojektet.

Han är också engagerad i alkoholpolitik och var under tio år ordförande för den ideella föreningen Alkoholpolitiskt forum. Han har skrivit en rad debattartiklar om politik och tillgänglighet.

– Men de senaste tio-femton åren har jag jobbat mer med personer som vill dra ner på sitt drickande på Riddargatan 1. 

Boken skrev Sven Andréasson av flera skäl.

– Det finns ett antal budskap som känns viktiga att diskutera. Vi behöver ta strid för den restriktiva alkoholpolitiken, som visat sig ha stöd i forskningen men ändå är hotad. Sedan har behandlingskvaliteten blivit mycket bättre på senare år och då behöver vi nå fler. Slutligen kan vi bli mycket effektivare på att förebygga i lokalsamhället. Det är mycket som är ogjort på det området.

”Det är de sociala konsekvenserna som driver politiken. Barn som far illa, våld, trafikolyckor, och vanliga olyckor.”

Sven Andréasson

Vilka konsekvenser av alkohol som är allvarligast kan han inte säga.

– Det är som att jämföra äpplen och päron. De sociala och medicinska är lika allvarliga. Det är de sociala konsekvenserna som driver politiken. Barn som far illa, våld, trafikolyckor, och vanliga olyckor. Det som påverkar andra. Men sedan har vi hela katalogen av medicinska skador. 

Han säger att alkohol förkortar livet för så många. 

– Fler än vi tidigare förstått. Alkohol bidrar till så många hälsoproblem. Det ökar risken för en hoper olika sjukdomstillstånd. Antalet sjukdomar har vidgats och ribban sänkts för vilka nivåer alkohol påverkar hälsan negativt. Dessutom saboterar alkohol behandlingen av andra åkommor, både effekten av läkemedel och resultatet av operationer.

Det tycker han att vården borde bli bättre på att uppmärksamma.

– En patient söker kanske gång på gång för exempelvis psoriasis utan att behandlingen verkar ha någon större effekt. Någon gång bör tanken dyka upp hos läkare att det skulle kunna handla om alkohol. Man kan förklara för patienten att alkohol ibland kan förvärra problemet och ställa frågan: Hur ser det ut i ditt fall? Då är patienten dessutom motiverad att både svara sanningsenligt och göra en förändring.

”Den största kostnaden står rättsväsendet för. Åklagare, häkte, försvarsadvokater och fängelse.”

Sven Andréasson

Nationellt är dock det största problemet minskad produktion.

– Förtida död, våldsbrott, olyckor och sjukdomar, allt bidrar till minskad produktion. Men den största kostnaden står rättsväsendet för. Åklagare, häkte, försvarsadvokater och fängelse. Det är väldigt kostsamt.

De positiva effekterna av alkohol hävdar Sven Andréasson främst är förväntanseffekter.

– Det finns gamla studier som visar att om man ger människor en dryck som är tillredd så att det inte går att smaka sig till om den innehåller alkohol, och säger att den gör det, så upplever de samma positiva effekter som om den innehöll alkohol.

Samma sak med vinprovningar.

– De flesta människor kan inte ens skilja mellan rött och vitt vin i ett blindtest, och definitivt inte mellan exklusiva och billigare viner.

Inte heller finns det några hälsovinster med att dricka små mängder alkohol, vilket hävdats, och fortfarande hävdas, om än i mindre usträckning är tidigare.

– Den myten har forskningen slagit hål på. Ju mer man dricker desto större risk. Även ett enda glas kan vara riskabelt om det tas vid fel tillfälle, till exempel när man är gravid.

”Jag tror att kravet på helnykterhet kan vara avskräckande.”

Sven Andréasson

I boken skriver du att både nykterhetsrörelsen och beroendevården skulle nå fler om de inte var så fast vid helnykterhet. Kan du utveckla det?

– Jag tror att kravet på helnykterhet kan vara avskräckande. Jag har tittat en del på rörelsen Sober Curious som är en rörelse som är skeptisk till alkohol, och begränsar sitt drickande till högtidliga tillfällen. Den rörelsen dyker upp mer och mer. Kanske något åt det hållet skulle kunna vara en möjlighet för nykterhetsrörelsen för att nå många som är intresserade av frågan, framför allt alkoholpolitiken.

Detsamma tycker han gäller vården som måste fundera över hur de ska nå fler.

– Alla måste inte sluta dricka helt. De flesta vill begränsa sitt drickande och få ner konsumtionen till några glas per vecka. På Riddargatan där man själv väljer sin målsättning väljer de flesta måttlig konsumtion och klarar det, även om några får kämpa en del. För en del funkar det inte, och de brukar vara mer benägna att tänka om och välja helnykterhet när de sett att det inte går att dricka måttligt. 

Trösklarna till beroendevården måste sänkas anser Sven Andréasson.

– I dag uppfattas den av många som ganska läskig. Jag tycker nog att vårdsverige kunde anstränga sig lite mer. Satsa på trevliga lokaler och trevlig personal till exempel. Ofta är beroendevårdens lokaler fängelseliknande med låsta dörrar och fastskruvade möbler. De är uppbyggda för rättsmedicin, för att folk kan bli våldsamma och kasta saker. Det skrämmer ju bort folk.

”Beroendevården har haft en ganska patriarkal inställning. Man måste hitta behandlingar som tilltalar den som vill ta itu med sitt drickande.”

Sven Andréasson

Han tycker att beroendevården ligger efter den övriga vården.

– Personcentrerad vård har inte varit det vanligaste i beroendevården. Där har man haft en ganska patriarkal inställning. Man måste hitta behandlingar som tilltalar den som vill ta itu med sitt drickande. Många kan man faktiskt nå genom bra program på internet. Det är ändå där de flesta börjar leta när de oroar sig för sin konsumtion. 

Annars tycker han att man ska börja i primärvården. 

– Det borde vara den naturliga instansen att vända sig till. Det gör man ju med allt annat. Primärvården måste förstås rustas för det, men det visar sig att det behövs väldigt lite.

Sven Andréasson berättar om en nyligen genomförd studie.

– Primärvårdspersonal fick en timmes utbildning om hur man informerar om alkohol och om vilka läkemedel som finns. Sedan delade vi in dem i två grupper. Den ena skulle ge patienterna en länk till en KBT-behandling och i den andra skulle husläkaren göra som vanligt. Det fick till följd att 70 procent i kontrollgruppen skrev ut recept till patienterna, något som bara några få gjort tidigare. Det störde studien en del eftersom det gick mycket bättre för patienterna i båda grupperna, men det gick ändå lite bättre för dem i KBT-gruppen.

Även företagshälsovården anser han är bra att satsa på.

– De är mer angelägna än primärvården eftersom de ser ekonomiskt på saken. 15-metoden**, som tidigare har visat sig ge gott resultat i primärvården testar vi nu i företagshälsovården. Problemet med företagshälsovården är att anställda inte vill att chefen får reda på att de söker för alkoholproblem. 

Får arbetsgivaren reda på det?

– Ja, företagshälsovården fakturerar ju arbetsgivaren för den vård de ger. Men nu har man utvecklat en modell där det går att söka anonymt och få tre sessioner med en terapeut utan att det anges på fakturan vilken patient det gäller.

”De flesta som har problem med alkohol ser inte alls ut som dem vi tänker på när vi hör alkoholberoende.”

Sven Andréasson

Alkoholproblem omgärdas av fördomar.

– Synen är präglad av kultur och historia. Majoriteten av dem som har problem med alkohol ser inte alls ut som dem vi tänker på när vi hör alkoholberoende. De flesta är visserligen beroende, men har i övrigt ett fungerande liv. Det är viktigt att vi ändrar vår beskrivning av den här gruppen och hur man kan nå dem. 

Många patienter drar sig för att berätta om sina alkoholproblem eftersom de är rädda för att få diagnosen beroende.

– Har man fått en diagnos finns den kvar i journalen. Men som läkare kan man faktiskt låta bli att skriva det, eller så skriver man att patienten har en hög konsumtion, utan att ställa diagnosen. Numera kan man som patient också spärra sin journal och göra den oläsbar för andra än beroendekliniken.

Sven Andréasson önskar att vi börjar se alkoholberoende som en sjukdom jämförbar med till exempel diabetes och högt blodtryck.

– De är också livsstilssjukdomar, med en inbyggd genetisk risk. Men till skillnad från beroende så är det för diabetes och högt blodtryck inte kontroversiellt att säga att det kan räcka att lägga om kosten, gå ner i vikt eller börja motionera för patienter som inte har så grav sjukdom.  Alla måste inte ha samma behandling.

Många tar sig också ur sitt beroende på egen hand.

– Det finns studier som visar att personer som är beroende vid ett undersökningstillfälle inte är det vid nästa. Även om de inte fått någon vård. Problemet är att de håller på och jobbar med det själva så länge, kanske tio–femton år, innan de når resultat. Om de kom till behandling skulle det gå mycket fortare och de skulle slippa en rad katastrofer på vägen, som förstörda relationer och förlorade arbeten.

”Att förebygga är främst en fråga för alkoholpolitiken, dels den nationella, men även för den lokala.”

Sven Andréasson

Ännu bättre tycker han det vore om ingen utvecklade något beroende.

– Att förebygga är främst en fråga för alkoholpolitiken, dels den nationella, men även för den lokala, som i allmänhet är en underutnyttjad resurs för att begränsa tillgången. Och att begränsa tillgången är det viktigaste för att minska skadorna. 

Kan du ge exempel?

– Krogar ska inte servera berusade personer, föräldrar ska uppmuntras att inte köpa ut åt sina ungdomar – vilket de inte heller gör längre – och fylla och bråk på fotbollsmatcher kan undvikas genom att stänga pubar i närheten av arenan i anslutning till matcher. Sådana saker. Det finns en rad åtgärder att vidta, men sedan måste de förklaras. Man behöver allmänhetens acceptans.

Han exemplifierar med Systembolaget.

– Systembolaget är en effektiv alkoholpolitisk åtgärd, som begränsar tillgången, men ändå är populärt. Det var på väg att bli impopulärt, men lyckades rädda situationen. Det är nödvändigt att folk förstår varför priset på alkohol ska vara högt.

Vilka hoppas du ska läsa boken?

– Beslutsfattare, politiker och tjänstemän, som är ansvariga för behandlingsverksamhet. Och personer som är verksamma i vården, den breda allmänheten och alla som är oroliga för sitt eget drickande och, inte minst, de som är anhöriga.

Boken avslutas med råd till både dem som dricker för mycket, och till dem som utvecklat ett beroende. Råden till den första gruppen går främst ut på att ta kontroll över sitt drickande, till exempel genom att registrera vad man faktiskt dricker och planera för kommande situationer. Råden till den andra gruppen handlar främst om hur man ska klara att söka hjälp, hos vården, familjen, AA eller en livsstilscoach.

En bok för alla, med andra ord.

* Stockholm förebygger alkohol-och drogproblem.

** En strukturerad samtalsmetod där samtalen tar cirka 15 minuter.

Mer från Accent