Narkotikan är ständigt närvarande för unga tjejer som hamnat i kriminalitet. Men enligt en ny rapport är oftast inte drogerna den huvudsakliga vägen in.
– Väldigt många av de här tjejerna har ett trauma eller sexuella övergrepp med sig sedan barndomen och utsätts även för detsamma när de hamnat i kriminella kretsar. Drogerna är oftast ett sätt att hantera sin vardag och de trauman som man lever med, säger Sara Heine som författat rapporten.
I rapporten Tjejer i och exploaterade av gängkriminalitet har hon på uppdrag av KSAN kartlagt arbetet med tjejer som hamnat i kriminalitet runt om i Sverige. Hon menar att de flesta hon pratat med inte tror att tjejer söker sig till kriminalitet för att få tag på narkotika.
– Man kommer in som flickvän, syster eller vän. Ibland är man inte medveten om vad som händer, man kanske bara gör någon en tjänst men identifierar sig inte som en i gänget.
Tjejerna blir ofta möjliggörare för de kriminella gängens verksamhet, men på sista tiden har man kunnat se att allt fler tjejer tar plats i kriminella gäng.
– Tjejer kan ha egen agens, de kan vara både offer och förövare samtidigt. Det är en komplexitet som vi måste vara öppna för.
I stort sett alla tjejer i de här grupperna har varit med om sexuella övergrepp eller använder droger, menar Sara Heine.
– Ofta hänger substansanvändningen ihop med de erfarenheter man bär med sig eller de situationer man hamnar i när man väl är inne i kriminalitet. Men de vi har pratat med säger att substansanvändningen sällan är anledningen till att man kommer in i kriminalitet.
Narkotikan präglar vardagen i den kriminella miljön.
– Det betyder att när vi jobbar för att stödja tjejer i den här miljön så kan vi inte kräva att man måste vara drogfri för att få hjälp med sitt trauma, säger Sara Heine.
Tjejer som befinner sig i kriminella kretsar får oftast inte lika mycket uppmärksamhet av samhällets insatser mot kriminalitet. Ofta kan de flyga under radarn, enligt Sara Heine.
– När vi osynliggör tjejer lämnar vi ett spelrum för fler att dras in i kriminalitet. Dels för att man kan kliva in och ta plats med liten risk för att upptäckas, men också att detta utnyttjas av kriminella nätverk och gäng. Det gör att vi missar en viktig del av gängkriminaliteten och med det missar vi även möjligheten till förebyggande insatser, tidiga insatser och inte minst rätt stöd vid avhopparverksamhet.
Dessutom måste samverkan mellan instanser för att hjälpa tjejer i kriminalitet bli bättre.
– Det är en förutsättning för att kunna ta fram effektiva insatser, säger Sara Heine.
Hon menar att civilsamhället spelar en stor roll för att fånga upp och hjälpa tjejer som hamnat i kriminalitet. Civilsamhället kan nå ut till de som är mest utanför det övriga samhället och kan erbjuda kontakter.
– Dels för att man kan skapa gemenskap och sammanhang som kan konkurrera med kriminaliteten, men också bygga tillit till samhällets institutioner.