Cannabis

Tjejer lockas till cannabisbruk med nya produkter

Kvinnor och män förhåller sig på olika sätt till cannabis, både i hur, varför och hur mycket man använder.

Cannabis är det vanligaste narkotiska preparatet i Sverige, liksom i de flesta andra länder. Fler män än kvinnor använder det. Trots det har Narkotikafri skola valt att fokusera på kvinnor i en ny rapport, Tjejer och cannabis.

Hur kommer det sig?

– Vi pratar ganska lite om att det finns skillnader mellan kvinnor och män. Dels finns det biologiska skillnader mellan könen, men också sociala skillnader, utifrån ett genusperspektiv – och de kan skilja sig över tid och mellan olika grupper, säger säger Sara Heine som har skrivit rapporten.

Skillnaderna påverkar såväl upplevelsen som konsekvenserna.

– Rent biologiskt kommer kvinnor snabbare in i beroende av droger och har svårare att ta sig ur. De återfaller också lättare än män. Östrogenet förstärker frisättningen av dopamin och gör att kvinnor kan få ett kraftigare rus. Det varierar alltså under menstruationscykeln eller om man tar extra östrogen. Det hör man sällan talas om, men är bra att veta för den som kommer i kontakt med kvinnor med beroendeproblematik.

En sannolikt mer socialt betingad skillnad är synen på droganvändning.

– Kvinnor är mer riskmedvetna än män, har en mer negativ syn på narkotika och är mindre benägna att vilja legalisera narkotika.

De inleder också ofta sitt cannabisbruk annorlunda än män.

– Studier från områden där cannabisanvändning är legalt visar att kvinnor i lägre utsträckning än män börjar med att röka cannabis. De kanske börjar med hudvård eller skönhetsprodukter som innehåller CBD. När de sedan har de här produkterna i sin handväska eller sitt badrumsskåp blir det en normförskjutning och man identifierar sig med produkterna. Nästa steg är tinkturer och ätbar cannabis.

Sara Heine tror att de uppfattas som mindre stigmatiserande.

– Det är mer accepterat med sådant man äter och det går lättare att dölja.

En annan skillnad, som är svårt att avgöra om den har sociala eller biologiska orsaker, är hur droger används.

– Kvinnor använder oftare substanser för att minska känslor med negativa förtecken; lindra stress, ångest, depression, sömnproblem eller för att kontrollera vikten. Män använder istället oftare droger för att förstärka positiva känslor och höja feststämningen.

Flera studier visar att cannabisanvändning kan öka risken för ångest och självmordstankar, inte minst bland kvinnor.

– Så det man försöker lindra med hjälp av drogen kanske istället förstärks.

Att män använder cannabis oftare än kvinnor har fått cannabisindustrin att börja snegla på flickor och kvinnor som en målgrupp där användningen skulle kunna öka.

– Industrin har producerat mängder med dokument där man beskriver hur man ska marknadsföra sig mot kvinnor och vad man ska tänka på i marknadsföringen till dem.

De exempel hon tittat på är från USA, där många delstater legaliserat cannabis.

– Men det är samma metoder de använder i Europa och Sverige, även om det då sker inom våra lagars ramar. I stället för att marknadsföra cannabis som rusmedel väljer man att koppla till hälsa, skönhet och inredning till exempel.

Det är också CBD, som inte har några berusningseffekter, som marknadsförs, inte THC, som är den substans som ger ruset.

– Det är en medveten strategi för att normalisera. Historiskt har man använt kvinnor i tobaksreklamen, ofta mammor. Kvinnor anses ansvarstagande och fatta genomtänkta beslut. Om de har valt cannabis så är det en produkt man kan lita på. Det blir ett sätt att nå alla målgrupper.

Sara Heine berättar om en kanadensisk reklamfilm med en trött och irriterad mamma, omgiven av bråkiga småbarn. Plötsligt ringer det på dörren. Det är en hemleverans av cannabis. Hon röker.

– Plötsligt orkar mamman med. Hon sätter sig med barnen i soffan och de ser ett barnprogram tillsammans. Allt är löst.

Sara Heine anser att de stater som legaliserat cannabis skapat legala plattformar för industrin att utveckla sina produkter och sin marknadsföring.

– De börjar prata om CBD och ”medicinsk” cannabis. Det är en medveten strategi att börja med det som är minst kontroversiellt och en inkörsport till legalisering. Att lagstiftningen utmanats i många länder i Europa de senaste fem åren är knappast en tillfällighet. I Sverige har till exempel jordbrukshampa, som är lagligt, börjat användas på sätt som inte var tänkt, för att testa lagstiftningen. Detsamma gäller vårdbolag som Aureum.

Aureum, som Accent skrivit om tidigare, har som affärsidé att bara behandla åkommor med cannabispreparat.

I de utmanade länderna måste flera myndigheter kopplas in, och lägga tid på utredningar, när målen ska avgöras.

– Man använder en utmattningstaktik och hoppas att politikerna ska ge upp och tänka att utvecklingen inte går att stoppa.

Men den senaste tiden har hon börjat märka en förändring.

– Det pågår just nu en diskussion i EU om man ska få sälja kosmetika med CBD. Frankrike tycker inte det. Och ansökningar om att få lansera nya ätbara CBD-produkter har lagts på is eftersom man insett att vi vet för lite. Man vill invänta mer forskning.

Inom industrin börjar man kanske ana att vägen mot legalisering i Europa inte är spikrak.

– Språkbruket har ändrats i marknadsföringen bara de senaste veckorna. I annonser för produkter som under flera år har betonat kopplingen till cannabis så är det bortplockat nu. Det är lite intressant ändå.

Vad reagerade du mest på i arbetet med rapporten?

– Det var nog ändå hur man utnyttjar luckor i lagstiftningen och tar fram nya syntetiska droger genom att ändra någon molekyl. Företag säljer nya droger öppet och distribuerar reklamblad där det framgår att drogerna kan säljas cirka 6–7 månader innan de narkotikaklassas och så: ”Vi mejlar er cirka en månad innan produkterna blir olagliga.” Det är väldigt provocerande.

Vare sig produkterna är legala eller illegala anser hon att producenterna borde känna ett visst ansvar.

– Industrin vill förstås sälja sina produkter, men de säljer inte vilken vara som helst. Vi har så stora problem med psykisk ohälsa och det lidande det innebär både för de drabbade och dem runt omkring. Att då ha en industri som vill få fler att använda deras droger gör det inte lättare.

Mer från Accent