
Precis som i Sverige har den finska alkoholkonsumtionen varit på nedgång de senaste åren. Men konsumtionen är ojämnt fördelad och många finländare dricker på ett riskabelt sätt vilket kan leda till stora skador när den finska alkoholpolitiken blir mer liberal.
Nya siffror från finska Institutet för hälsa och välfärd, THL, visar att finska män i genomsnitt drack motsvarande 13 liter ren alkohol förra året. Det betyder att de dricker i snitt 17 standardglas alkohol per vecka. Den genomsnittliga alkoholkonsumtionen i Sverige låg 2023 på motsvarande 8,6 liter ren alkohol per person och år.
Finska kvinnors alkoholkonsumtion låg däremot på fem liter ren alkohol förra året. Kvinnor ägnade sig inte heller i samma utsträckning åt berusningsdrickande som männen.
Mer än var tionde finländare mellan 20 och 79 års ålder beräknas ha ett riskfyllt drickande. Finska rekommendationer är att män inte ska dricka mer än 14 standardglas alkohol per vecka och att kvinnor bör hålla sig under sju standardglas.
Även berusningsdrickandet ligger för många över rekommenderade nivåer. 23 procent finländarna i det undersökta åldersspannet drack mer än fem glas alkohol vid ett och samma tillfälle minst en gång i månaden.
– Sammanlagt är cirka tre fjärdedelar av all alkohol som dricks i Finland förknippad med riskkonsumtion, antingen i form av drickande i berusningssyfte eller risk för hälsoproblem orsakade av långvarig alkoholkonsumtion, säger Pia Mäkelä, forskningsprofessor vid THL i ett pressmeddelande.
77 procent av all alkoholkonsumtion i Finland sker i hemmet och drickandet koncenrteras främst till helgen. 32 procent av respondenterna i FHL:s undersökning uppger att någon i deras närhet har problem med alkoholen. Kvinnor drabbas oftare av andras alkoholkonsumtion medan män oftare har problem med sitt eget drickande.
Det senaste året har det blivit möjligt att köpa starkare alkoholdrycker i finska mataffärer och regeringen vill även göra det möjligt att beställa hem alkohol. THL varnar för att en sådan utveckling kan leda till ökad konsumtion och fler alkoholskador. Om politiken luckras upp ytterligare riskerar den finska alkoholmonopolet att utmanas vilket THL tror skulle leda till fler problem.
– Den centrala frågan är om välfärdssamhällets bärkraft ens i nuläget täcker behovet för screening av riskkonsumtion av alkohol, behovet att föra alkohol på tal och när det behövs, hänvisa till vård inom social- och hälsovården. För att främja befolkningens hälsa, välfärd och trygghet på ett hållbart sätt behövs fortfarande en ansvarsfull alkoholpolitik som bygger på den nordiska välfärdsmodellen och som kan användas för att förebygga alkoholskador, säger Katariina Warpenius, specialforskare på THL.