Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, har sammanställt en rapport som visar försäljningen av alkohol, i Sverige mellan 1861 och 2023, dvs 162 år.
– Det finns publicerade tidsserier i Kungliga bibliotekets källare. Mats Sonefors har gått igenom dem och sen har vi kopplat ihop gamla tidsserier med nya, säger Björn Trolldal som skrivit rapporten tillsammans med Mats Sonefors.
De drar slutsatsen att Sverige har gått från att vara ett spritland till ett vinland. 1861 var 90 procent av alkoholen som såldes sprit medan den förra året bara stod för 15 procent. Siffrorna visar bara den registrerade alkoholkonsumtionen, med andra ord syns inte exempelvis hembränning och illegal import.
– Den oregistrererade konsumtionen stör nog inte förändringarna i konsumtionsmönster som vi kan se. Sen har det väl varit olika tolerans mot exempelvis hembränning och jag tror att det även spelar roll hur pass restriktiv politiken är.
Alkoholpolitiken är en av flera faktorer har påverkat svenskarnas alkoholkonsumtion under perioden. Vid högkonjukturer har konsumtionen generellt ökat när svenskarna haft mer pengar att lägga på alkohol. 1867 drabbades landet av en missväxt som ledde till en kraftig nergång i alkoholkonsumtionen, men efter missväxten återhämtade sig konsumtionen snabbt. Den högsta genomsnittliga alkoholkonsumtionen under hela mätperioden uppmäts 1874 med hela 11,3 liter per person och år.
Under början av 1900-talet lyckades alkoholpolitiken minska svenskarnas konsumtion och första världskriget innebar kristidsrestriktioner som gjorde att försäljningen av alkohol sjönk kraftigt. Mellan 1919 och 1955 reglerades svenskarnas konsumtion av motbokssystemet och låg under lång tid på runt fyra liter ren alkohol per person och år. När motboken avskaffades ökade också konsumtionen.
– Ökningen efter motboken avskaffades är intressant. Spritförsäljningen stack i väg. Då ökade man skatterna för att komma till rätta med det, vilket också lyckades, säger Björn Trolldal.
Han berättar att en liknande politik hade visat sig framgångsrik även i Danmark några decennier tidigare.
– Man höjde skatten på sprit väldigt kraftigt och fick över hela konsumtionen till öl istället. Danmark har ju varit ett ölland sen dess.
I Sverige utgör ölet en större andel av svenskarnas alkoholkonsumtion först efter att mellanölet införs i livsmedelsbutikerna.
– Ölförsäljningen ökade när mellanöl fick säljas i livsmedelsbutiker på 1960- och 70-talen, för att sedan sjunka – men under 2000-talet har försäljningen stabiliserats på en hög nivå igen, säger Björn Trolldal.
Efter att mellanölet togs bort från livsmedelsbutikerna var den svenska alkoholpolitiken restriktiv och konsumtionen låg relativt still under en period. När Sverige gick med i EU på 90-talet blev politiken mer tillåtande och det blev lättare att föra in alkohol från utlandet privat. Det är också under den perioden som bag-in-box-vinet gjorde sitt intåg på den svenska marknaden.
Omräknat till ren alkohol var sprit den grupp av drycker som stod för den största mängden såld alkohol ända fram till 1989. Ölet tog ledarpositionen under 90-talet men sedan 2002 är det vin som står för den största andelen av alkoholförsäljningen i Sverige. Vinförsäljningen har ökat kraftigt sedan 50-talet och står nu för nästan hälften av all alkoholkonsumtion i Sverige.
Spelar det roll vilken typ av alkoholdrycker som är vanligast för folkhälsan?
– Nej, det är ju den totala konsumtionen som spelar roll. Det finns ju vissa drycker som är mer våldsrelaterade, som till exempel öl och sprit, där kanske det också är könsroller som spelar in. Men medicinskt spelar det inte så stor roll, säger Björn Trolldal.
Vad kan vi lära oss av den här tidslinjen?
– Bland annat så tror jag att man behöver en längre period för att se förändringar i konsumtionsmönster. Ibland tar det lång tid för förändring. Men den visar också att man med alkoholpolitiska åtgärder kan påverka konsumtionsmönstret.