I Krigshistoriepodden analyseras och diskuteras krig och krigshistoriska händelser. Redan 2020 konstaterades i podden att Ryssland inte vunnit något krig under 1900-talet, bortsett från andra världskriget då de ingick i en alians av länder. Trots det är bilden av Ryssland en annan.
– De flesta ser Ryssland som en oövervinnerlig krigsmakt. Det märktes inte minst när ryssarna gick in i Ukraina 2022. De flesta var övertygade om att Ukraina skulle falla på en vecka, men sedan började folk istället undra varför ryssarna satt fast i en leråker, säger Mattis Bergwall, en av de tre vännerna bakom podden och den nyutkomna boken.
För honom började intresset för krigshistoria redan i barndomen.
– När jag var liten och vi skulle åka upp till Hälsingland, där min pappa kommer ifrån, tyckte jag att det var tråkigt att sitta i bilen i fyra timmar. Jag tjatade på pappa att han skulle berätta något och då började han berätta om första världskriget. Jag tyckte att det var ett dåligt slut på den historien så han fick fortsätta med andra världskriget.
Intresset höll i sig upp i vuxen ålder.
– Jag läste bland annat historia på universitetet och upptäckte många spännande berättelser. Sedan har jag jobbat på Pennan och Svärdet i sju år, det är en bokklubb med militärhistorisk litteratur. Men sedan fyra år jobbar jag heltid med podden.
Så varför klarar inte Ryssland att besegra Ukraina, som har så mycket mindre resurser?
– Alla försvarsmakter är en mer eller mindre en reflektion av samhället de springer ur. Det svenska försvaret var länge fattigt med inställningen att man tar vad man har och försöker få slut på kriget snabbt. En fattig nation har inte råd att hålla på att kriga länge. Ryssland är auktoritärt och totalitärt, ett system som premierar lögner, vilket gör det svårt att få riktig information och där man inte bryr sig om ifall man lider stora förluster av manskap. Det är ett ineffektivt och demoraliserande system.
Systemet går långt tillbaka i tiden.
– Redan när tsar Nikolaj den första, som härskade under första Krim-kriget (1853–1856), besökte de stridande i fält tyckte han att allt såg bra ut. När han frågade hur det gick överdrev officerarna den egna förmågan och underskattade fiendens. De visade upp vad han ville se och sa vad han ville höra. De började ljuga för honom. Den typen av ledarskap uppmuntrar inte till sanningen vilket får katastrofala följder.
Sovjetstaten följde efter i samma tradition.
– De flesta försvarsmakter baseras på sina traditioner. Man gör som man gjort tidigare. Och nu har vi en annan ”tsar” som gör på samma sätt. Det leder till militärer som är rädda för sin chef, en armé som är dåliga på logistik, slösaktiga och dessutom är de som ska skjuta ofta berusade.
Alkoholkonsumtionen i Ryssland är hög.
– På 90-talet var genomsnittskonsumtionen 180 flaskor vodka per år. En sådan konsumtion får konsekvenser. Många föddes av en alkoholiserad mor och är kanske drabbade av FAS eller har vuxit upp med alkoholiserade föräldrar.
Soldaterna får dagliga vodkaransoner.
– Vodkan förknippas med det fåniga manlighetsidealet som finns i ryska armén. Det finns en acceptans för att soldater är berusade. Även officerare är påfallande ofta berusade. Historiskt har de till och med druckit under stabsmöten då viktiga strategiska beslut ska fattas.
I boken beskrivs ett tillfälle då en rysk generallöjtnant och hans stab får för sig att fira slaget vid Alma, 1854, i förväg: ”Lätt överförfriskad gav Kirjakov sedan order om att beskjuta vad han trodde var franska kavallerister, men som i själva verket visade sig vara hans egna husarer. Reträtter följde och det gjorde likaledes belägringen av Sevastopol. Denna präglades av stupfulla ryska officerare och till slut en rysk förlust.”
Alkoholen bidrar till ineffektiviteten.
– Under fjärde slaget vid Charkiv 1943 blir en rysk bataljon stående eftersom de hittat de flyende tyska soldaternas spritförråd. De glömde att tyskarnas signum var motanfall. När det kom var ryssarna rejält berusade och kunde inte göra något effektivt motstånd.
Självmedicinering kan vara en annan förklaring till de ryska soldaternas alkoholkonsumtion.
– Röda armén ansåg inte att krigströtthet och PTSD var något att prata om. Soldaterna fick vitaminer om de inte mådde bra. Många hade varit med om förfärliga saker under andra världskriget. De hade lidit stora förluster, stött på grymma tyskar och varit med och befriat förintelseläger. Inte så konstigt att många självmedicinerade med alkohol för att komma undan sina egna tankar.
Hur ser situationen ut idag?
– Det är dubbelt. Å ena sidan har Putin ett slags fascistiskt renhetsideal, som innefattar en vältränad kropp och hälsosam livsstil. Å andra sidan har han tjänat stora pengar på Putinka vodka. Att dricka är också så kopplat till manlighet och ses som ett naturligt inslag. När drönarbilder släpptes efter massakern i Bucha i april 2022 (där ryska soldater dödade mängder av civila) kunde man se ett bord med uppställda vodkaflaskor innanför stridsvagnarna.
Mattis Bergwall tror att alkoholen även bidrar till grymheterna.
– Ryska soldater begår ofta krigsbrott, men de är inte så systematiska. När röda armén rullade in i Östtyskland begick de massvåldtäkter, mord och plundring. De hade ett hämndbegär och var hatiskt inställda efter vad tyskarna utsatt ryska folket för tidigare. Alkohol spär på de känslorna.
Ryssland hade monopol på alkoholförsäljning långt före Sverige. Enligt Rysslands militära fuck-ups inleddes systemet redan av Ivan den förskräcklige som regerade över Ryssland 1547–1584. Men till skillnad från det svenska monopolet har det ryska inte haft som syfte att begränsa konsumtionen, utan tvärtom att dra in så mycket pengar till staten som möjligt. Det ekonomiska incitamentet finns kvar än idag.
– Ryssland är en stat som tjänar fruktansvärt mycket pengar på befolkningens alkoholism. Det är en kleptokrati där en av de bärande tankarna är att Putin och hans kompisar ska tjäna så mycket pengar som möjligt. Det är en av de mest cyniska regimerna i världshistorien, säger Mattis Bergwall.