– Priserna har inte förändrats trots pandemi och avlyssnade chattar som lett till stora beslag och flera långa fängelsestraff. Dessutom har vi en ekonomisk utveckling med skenande inflation och en rekordlåg kronkurs under 2023, säger Ulf Guttormsson, utredare på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.
Han har i flera år sammanställt uppskattningar av gatupriserna på narkotika med hjälp av rapporter från Sveriges 27 polisdistrikt men har svårt att ge en förklaring till varför priserna inte ökat.
– Vi har haft en exceptionell våldsnivå på narkotikamarknaden de senaste åren. Det borde också leda till stigande priser, men vi ser inte mycket skillnad sedan 2019.
Till exempel är prisnivån på amfetamin idag en fjärdedel av vad den var för 35 år sedan.
Undantagen är de receptbelagda medicinerna som i undersökningen representeras av bensodiazepin och opioiden tramadol, där kan man se en prisökning på 20 procent, men justerat för inflation ger det ingen reell prisökning. Justerat för inflation har istället de flesta typerna av narkotika blivit billigare. Ulf Guttormsson kan bara spekulera hur det går ihop.
– Möjligen har inte världsmarknadspriserna stigit så mycket. En annan förklaring skulle kunna vara om nätverken effektiviserat handeln med färre mellanhänder eller bättre pengatvätt. Eller så kan man acceptera en sämre vinst kortsiktigt i hopp om att det ska bli bättre på sikt.
Det verkar inte heller som att narkotikan blivit mer utspädd för att täcka upp för ett fallande pris.
– Pris och kvalitet brukar hänga ihop, men vi ser inga tecken försämringar, tvärt om ser vi höga halter på hasch och kokain, inte heller amfetaminet har blivit mer utblandat. Det kan vara ett tecken på att tillgängligheten är god.
Finns det något samband mellan gatupriserna och konsumtionen av narkotika?
– Man kan tycka att god tillgång och låga priser skulle leda till högre konsumtion. Men vi har inga undersökningar som visar att det är så, eller som visar på motsatsen. Det är inte nödvändigtvis bara priset och tillgången som påverkar konsumtionen utan det kan också finnas andra krafter som styr folks vilja att ta narkotika, till exempel hälsoskäl eller ens personliga uppfattning av narkotika.
I CAN:s undersökningar tittar man regelbundet på hur stor andel av befolkningen som använt narkotika. De siffrorna ligger också relativt jämt, vad man däremot har sämre koll på är hur stora volymer som används av de som brukar narkotika.
– Folkhälsomyndigheten har en studie där man tittat på storkonsumenter av narkotika, men inte heller där har man sett någon större ökning sedan 2017.
CAN har sammanställt narkotikaprisutvecklingen i Sverige sedan 2004, med siffror som sträcker sig tillbaka till 1988. Under åren har allt fler substanser och variabler tillkommit. I årets sammanställning har man även tittat på geografiska prisskillnader och konstaterar att narkotikan generellt är dyrare i norra Sverige och i glesbygden.