Gårdsförsäljning

Systemhotet – därför kan gårdsförsäljning hota monopolet

Gårdsförsäljning. Ett trevligt inslag i landsbygdutvecklingen eller ett hot mot hela den svenska alkoholpolitiken? Accent reder ut begreppen.

Text: Pierre Andersson

I Sverige finns knappt 20 tillverkare av vin. Flertalet är bönder som har sadlat om eller utvidgat verksamheten. I dag kan de sälja sina produkter direkt till restauranger och via Systembolaget men vintillverkarna är inte nöjda med detta. Man vill kunna sälja sina produkter direkt till konsumenterna.

Ett av uppdragen till den utredning av alkohollagen som presenterades tidigare i år var just att titta på frågan om gårdsförsäljning. Utredningen är tydlig i sina slutsatser: Försäljning av alkohol direkt från tillverkaren bör inte tillåtas, det vore inte ”förenligt med Systembolagets monopolställning”.

Här närmar vi oss den centrala frågan. Kan man ha ett monopol för försäljning av alkohol samtidigt som man tillåter att tillverkarna får sälja alkohol direkt till konsumenterna? Det är också här den stora förvirringen uppstår – svaren på den här frågan varierar kraftigt beroende på vem man lyssnar på.

EU-kommissionens svar förvirrar
Ett av de vanligaste argumenten från dem som vill tillåta gårdsförsäljning baseras på ett yttrande från EU-kommissionen. Christofer Fjellner, EU-parlamentariker för Moderaterna, ställde en fråga till kommissionen om vad EG-rätten egentligen säger om det här.

Svaret från EU-kommissionären Neelie Kroes kom i slutet av mars 2009 och ser ut så här:
”Om lokala alkoholproducenter tilläts sälja alkoholdrycker direkt till konsumenter skulle det utgöra ett undantag från den ensamrätt som svensk lag för närvarande tillerkänner Systembolaget.
När det gäller frågan om ett sådant undantag skulle innebära en överträdelse av gemenskapsrätten, fastställde EG-domstolen i mål C-189/95 att artikel 31 i fördraget inte fordrar att statliga handelsmonopol avskaffas, utan i stället ’föreskriver att monopolen skall anpassas på ett sådant sätt att ingen diskriminering med avseende på anskaffnings- och saluföringsvillkor föreligger mellan medlemsstaternas medborgare’. Undantaget i fråga skulle därför kunna falla inom ramen för artikel 31.  Denna ståndpunkt påverkar inte tillämpningen av bestämmelserna om fri rörlighet för varor och tjänster i artiklarna 28 och 49 i fördraget.”

Blev du klokare? Troligen inte. Accent har pratat med experter, EU-parlamentariker och jurister. Alla är de överens om att svaret från Neelie Kroes är ett icke-svar. Det går helt enkelt inte att dra några tydliga slutsatser av det hon skriver.

Tack vare effektivt arbete från Fjellner blev dock den mediala vinkeln tydlig. Den 27 mars kablade TT ut nyheten ”Gårdsförsäljning av vin OK för EU”.

När Accent ringer upp Christofer Fjellner så här några månader efteråt låter han inte längre lika tvärsäker. Han tycker dock fortfarande att man kan tolka kommissionens svar som ett ja till gårdsförsäljning, om än med vissa förbehåll.

– Jag ställde frågan eftersom jag tycker att alkohollagsutredningens slutsats var usel. Där hävdar utredaren att gårdsförsäljning inte skulle vara förenligt med EG-rätten och så är det inte. Det skulle visst vara möjligt att ha ett undantag från monopolet, under förutsättning att man respekterar artikel 28 i fördraget.
Artikel 28 i EU-fördragen handlar om att man inte får diskriminera utländska produkter. Vi återkommer till detta nedan.

Riksdagens Utredningstjänst klarlägger?
Egon Frid, riksdagsman från Vänsterpartiet, ville precis som Christofer Fjellner ha klarhet i rättsläget i frågan om gårdsförsäljning och gav Riksdagens Utredningstjänst i uppdrag att titta närmare på saken. I slutet av september kom svaret. I ett femton sidor långt PM går utredningstjänstens EU-expert igenom rättsläget.

En av slutsatserna från utredningstjänsten är att kommissionens svar till Christofer Fjellner ”inte synes vara uttömmande”. Inte ens riksdagens EU-expert kan dra några säkra slutsatser av det.

I övrigt består utredningen till stora delar av ”å ena sidan” och ”å andra sidan”. Inte heller här är det enkelt att få några tydliga svar. Å ena sidan kommer utredaren fram till att Sverige troligen skulle kunna införa ett undantag från monopolets ensamrätt att sälja alkohol. Å andra sidan blir slutsatsen också att gårdsförsäljning och det undantag från monopolet som det skulle innebära, i längden skulle kunna hota Systembolaget ändå:
”Det går inte att utesluta att omfattningen av gårdsförsäljning blir så stor att det folkhälsoargument som det svenska monopolet vilar på, i vart fall på lång sikt, urholkas så pass mycket att monopolets existensberättigande kan komma att ifrågasättas.”

Riksdagens utredningstjänst konstaterar också att det är EG-domstolen och ingen annan som i slutändan avgör om gårdsförsäljning i Sverige är förenligt med EG-rätten eller inte.

Egon Frid själv tycker att utredningstjänstens svar tydligt talar för att man inte ska tillåta gårdsförsäljning.

– Gårdsförsäljning skulle innebära ett undantag från Systembolagets monopol och ett sådant undantag skulle göra det möjligt för alla som vill få bort monopolet att pröva detta i EG-domstolen. Och när domstolen ser att vi redan gjort avsteg från den restriktiva linjen ökar risken för att de dömer mot monopolet. Att lagstifta om gårdsförsäljning vore att skjuta oss själva i foten.

Alliansen splittrad i frågan
Den borgerliga regeringen är splittrad i frågan om gårdsförsäljning. Moderaterna är för medan Kristdemokraterna och Folkpartiet säger nej. Centerpartiet har intagit en slags mellanposition.

– Vår stämma har bestämt att vi är positiva till att man under kontrollerade former tillåter gårdsförsäljning, säger Kenneth Johansson (C), ordförande i riksdagens socialutskott. Men bara under förutsättning att det skulle överensstämma med EG-rätten och inte slår undan fötterna på Systembolaget.

Argumenten för gårdsförsäljning, såväl från vinlobbyn som från Moderaterna och Centerpartiet handlar ofta om att utveckla landsbygden och om att gynna turismen.

– Det är också en del i en satsning på närproducerad mat och en bra matkultur, säger Kenneth Johansson. Jag har svårt att se att gårdsförsäljning skulle innebära mer fylleri, men om det skulle få konsekvenser för monopolet är det inte värt det.

Oppositionen är kritisk
Anna Hedh, EU-parlamentariker för Socialdemokraterna, vill inte att Sverige ska tillåta gårdsförsäljning.

– Det låter så gulligt och mysigt med gårdsförsäljning men risken är ju faktiskt att det slår ut Systembolaget i längden. Och man ska ha klart för sig att det inte bara är de småskaliga vinbönderna vi pratar om här, även större tillverkare som Mackmyra Whisky vill ha rätt att sälja i sina egna butiker. Det oroar mig att vi nu har en regering som använder EU som en murbräcka i de här frågorna.

Det finska exemplet
Förutom frågan om EU-kommissionens svar förekommer ytterligare att argument ofta i diskussionerna: ”Finland har ju både alkoholmonopol och gårdsförsäljning. Kan de så kan vi”. Riktigt så enkelt är det förstås inte.
Finland tillåter sedan 1995 gårdsförsäljning av vin. Just nu finns ett femtiotal vintillverkare som säljer på det här sättet. Gårdsvinernas andel av det finska monopolets försäljning är dock mycket liten, under en promille.

Problemet i Finland är med andra ord knappast att gårdsförsäljning lett till ökat drickande. Däremot har lagen dragit på sig EU-kommissionens blickar. Redan 1999 blev det här ett ärende hos EU-kommissionen.

I Finland kan idag inhemska produkter säljas såväl via Alko (motsvarigheten till Systembolaget) och dels via gårdsbutikerna. Utländska produkter kan däremot bara säljas via Alko – något som kommissionen menar gör att de utländska produkterna missgynnas.

Och här är vi tillbaka vid artikel 28. Principen om fri rörlighet för varor, att det inte ska vara tillåtet att missgynna utländska produkter, är en av hörnstenarna i EU-fördragen. I en vägledande dom från EG-domstolen slår man fast att den här principen ska tolkas mycket brett. Varje åtgärd som gör det svårare för en utländsk produkt att få tillgång till marknaden jämfört med en inhemsk är förbjuden.

Sedan 2007 har inte någon ytterligare formell kommunikation skett mellan EU-kommissionen och Finland. Riksdagens utredningstjänst konstaterar dock att ärendet inte är avslutat. Kommissionen har ännu inte lyft frågan till prövning i EG-domstolen, men enligt kommissionens besked till utredningstjänsten har man ”varit så nära inledandet av överträdelseförfarande man kan komma”.

Det finska exemplet är med andra ord långt från tydligt. Det kan mycket väl visa sig bli EG-domstolen som avgör även den frågan framöver.

Vad händer nu? Ulrik Lindgren, politisk sakkunnig hos folkhälsominister Maria Larsson, berättar att frågan är ”under beredning”.

– Vi har utlovat en proposition om en ny alkohollag senast den 10 mars nästa år. Tanken är att den ska hinna behandlas av riksdagen så att den kan träda i kraft 1 juli 2010. Om något förslag om gårdsförsäljning kommer att finnas med där eller inte kan jag inte uttala mig om, diskussionen är som du vet livlig.

***

Se också:

”Tillåt inte privata aktörer”

IOGT-NTO:s kongress uppmanar socialminister Jakob Forssmed att inte tillåta privata aktörer att sälja alkohol direkt till allmänheten.

TV-debatt om gårdsförsäljning

Ska gårdsförsäljning av öl, vin och sprit tillåtas, och Systembolaget skrotas? IOGT-NTO:s generalsekreterare deltar i kvällens debatt.

Mer från Accent