I dag, måndag, flyttas tjänstemännen i de tre tidigare organisationerna IOGT-NTO, Junis och Ungdomens nykterhetsförbund, UNF, över till ett gemensamt kansli. I praktiken har de redan suttit så ett tag, vägg i vägg på samma våningsplan på Stora Essingen.
– Vi har egentligen jobbat mer och mer tillsammans sedan beslutet i höstas togs om att gå samman. Men idag är den officiella starten då den nya organisationen formellt börjar gälla, säger Daniel Johnson, generalsekreterare för Nya nykterhetsrörelsen, som organisationen än så länge heter.
Än är dock inte alla bitar på plats.
– Vi saknar fortfarande en massa beslut, till exempel en ny strategi och hur vi vill organisera distrikt och föreningar. Allt sådan ska ju beslutas demokratiskt i rörelsen med start på riksmötet i höst.
Hur är det med stadgar och styrdokument, gäller de gamla till vidare?
– Stadgar finns för nya organisationen, men vad gäller andra styrdokument är det en process att se över dem. IOGT-NTO:s och Junis organisationsnummer finns kvar, men ägs av Nya nykterhetsrörelsen respektive Nya nykterhetsrörelsen plus, som formellt är de nya namnen. De är ju inga namn vi lanserar utåt. Vi använder de gamla tills vi fått ett nytt.
IOGT-NTO och Junis hade tidigare verksamhetsutvecklare, och UNF föreningsutvecklare, som stöd för verksamheterna runt om i landet. I den nya organisationen finns metodutvecklare på en utvecklingsavdelning och engagemangsutvecklare på en engagemangsavdelning.
Vilken avdelning ska man vända sig till om man behöver hjälp i sin förening? Vem gör vad?
– Utvecklingsavdelningen jobbar i huvudsak nationellt och med distrikten, medan engagemangsavdelningen riktar sig mot föreningar och enskilda medlemmar. Ska man till exempel ordna en utbildning så är det utvecklingsavdelningen som tar fram material och ger förutsättningar, medan engagemangsavdelningen arbetar med genomförandet, tillsammans med föreningarna. Men kansliet är inte så stort så att vi kan jobba med avdelningar som isolerade öar. Alla kan få göra allt, men i huvudsak tänker vi oss den här uppdelningen.
Han är noga med att påpeka att inget är skrivet i sten.
– Det enda som är säkert är att vi kommer att få lov att förändra organisationen över tid, allt efter behov. Vi kommer att få jobba hårt för att nå ut till organisationernas alla föreningar. Men det är tänkt att man ska känna igen sig, även om allt är nytt, oavsett viken organisation man kommer ifrån. Både i chefsled och bland medarbetare ska det finnas personer man känner igen.
Hur har placeringsorterna valts? Det känns som om Region Öst är överrepresenterat, medan Jönköping är både sydligaste och västligaste placeringsort?
– Det har främst varit praktiska skäl som styrt, kopplat till kompetenser vi behöver i organisationen. Men oavsett placeringsort ska man kunna jobba och stödja föreningar i hela landet. Vi kommer ändå inte att räcka till så jag ser att vi också måste öka samarbetet med våra kompisorganisationer som NSF, NBV och Våra Gårdar. Jag tror att samarbetet kanske var bättre för 50 år sedan. Sedan blev ekonomin så god och alla ville markera sin självständighet. Även om inte ekonomiska skäl är de huvudsakliga för att närma oss varandra så bidrar den ekonomiska situationen till att vi behöver arbeta mer tillsammans.
Någon medlemstidning finns inte med i den nya organisationsplanen. Ska medlemmarna inte få någon tidning?
– Vi kommer att ha en medlemstidning. Under överskådlig framtid även en papperstidning. Men exakt hur den ska se ut vet vi inte. IOGT-NTO har haft Accent, UNF har haft Motdrag och Junis Händer i Junis. De har gett oss väldigt mycket, men nu måste vi fundera över om vi ska ha en eller flera fysiska medlemstidningar och hur vi ska göra med webben. Det måste utredas och bedömas noga innan vi fattar något beslut. Så man kan nog räkna med att de kommer ut ungefär som tidigare under hösten.
I organisationsplanen är en journalist placerad på den nya kommunikationsavdelningen. Hittills har åtminstone IOGT-NTO haft en självständig tidning. Tål inte den nya organisationen insyn och granskning?
– Jo, det tror jag, men man måste också ta hänsyn till det ekonomiska läget. Vi har ju precis fått göra oss av med en femtedel av våra anställda. Det har inte varit lätt och är en tydlig illustration av hur svår den ekonomiska situationen är.
Men på tidningarna har ju alla tjänster försvunnit, två på Accent och en på Motdrag, och ersatts med en journalist, inte en chefredaktör. Är inte medlemstidningarna väldigt lågt prioriterade då?
– Det tycker jag är dra förhastade slutsatser. Vi har haft tre medlemstidningar som varit väldigt bra. Nu måste vi fundera över vad vi kan bevara och vad vi kan ändra. Att det inte framgår att journalisttjänsten ska göra tidning beror på att vi inte vet hur vi ska göra. Det här är för viktigt för att hasta fram. Vi måste också ta hänsyn till att vi ska göra mer med färre personer och då kan det finnas samordningsvinster att göra.
Daniel Johnson påpekar att allt är nytt för alla och att det inte är konstigt om många känner osäkerhet och oro över hur det ska bli framöver.
– Det råd jag har att ge till medlemmarna är att om ni känner att något haltar eller är oroliga för något, ta kontakt med någon på kansliet. Gärna någon du känner igen sedan tidigare. Sedan kommer mycket att klarna framöver, åtminstone efter riksmötet.
Riksmötet hålls 31 oktober till 2 november på Scandic Star hotell i Sollentuna.