Transportstyrelsens generaldirektör kallas till riksdagens trafikutskott med anledning av kritiken mot PEth-testerna. Även Socialstyrelsen kallas till utskottet, rapporterar TV4 nyheterna.
Trafikutskottets ordförande ordförande Ulrika Heie (C), tog initiativ till att kalla upp myndigheterna för att få svar på hur de förhåller sig till kritiken. Även Socialdemokraterna sluter upp och vill att de som fått sina körkort indragna efter ett PEth-test ska få sina fall omprövade.
Det var tidigare i våras som en debatt bröt ut över påståenden att Transportstyrelsen dragit in körkortet för personer baserat på så kallade PEth-test. Testerna utförs av läkare om de misstänker att en patient har alkoholproblem och ska ge ett mått på alkoholkonsumtion över tid. Om en patient bedöms ha alkoholproblem rapporteras sedan detta till Transportstyrelsen som kan besluta att dra in körkortet.
I debatten har det hävdats att nivån som Transportstyrelsen menar indikerar ett problematiskt bruk av alkohol (0,3), motsvarar att dricka 10 standardglas alkohol i veckan. Transportstyrelsen hävdar å sin sida att det behövs en betydligt högre alkoholkonsumtion över längre tid för att uppnå värdet 0,3 på ett PEth-test, snarare 28 till 40 standardglas per vecka i flera veckors tid.
Debatten har fått nytt liv de senaste veckorna efter flera debattartiklar i Dagens nyheter och flera reportage bland andra Linn Gustafsson som blev av med körkortet efter PEth-test, trots att hon själv säger att hennes alkoholkonsumtion inte var i närheten av vad Transportstyrelsen hävdar. Kritiska röster menar att PEth-testerna inte är så pålitliga som Transportstyrelsen hävdar och att resultaten kan variera kraftigt från person till person.
Linn Gustafsson menar med bestämdhet att hon inte drack i närheten av de mängder alkohol som Transportstyrelsen hävdar krävs för att man ska riskera körkortet.
– Under en period var på fest lite oftare, det vill säga ungefär en eller två gånger i månaden. Och endast när jag hade ledig helg. Jag dricker aldrig alkohol till mat eller vardags, skriver hon till Accent.
Jobbet på ambulansen fick hon ge upp, vilket hon fortfarande är förbannad över, men som sjuksköterska har hon ändå kunnat hitta andra jobb.
– Det påverkar främst mitt privatliv och förmågan att utföra fritidsintressen och fysiskt aktivitet. Jag som aktiv person som älskar att springa i skogen och fiska känner jag mig inlåst i stan och beroende av linjetrafik, skriver hon.
Men Transportstyrelsen står fast vid att PEth-testerna är en tillförlitlig och etablerad metod.
– Det är inte sant att forskningsläget är oklart kring betydelsen och tolkningen av PEth, skriver Transportstyrelsens läkare Witold Pisarek i ett mail till Accent.
Han påpekar att PEth-test rekommenderas av Socialstyrelsen en av metoderna för att upptäcka långvarigt och högt intag av alkohol. Men medger också att det finns individuellt skillnader i mängden alkohol som krävs för att uppnå ett värde på 0,3.
– Men det handlar alltid om stora mängder alkohol konsumerade under en längre tid. Gränsvärdet 0,3 µmol/L för påvisande av långvarigt, högt alkoholintag är tilltaget med god marginal.
Om ett alkoholbruk är skadligt och inte tillfälligt så kan det utgöra ett hinder för att ha körkort enligt Transportstyrelsens föreskrifter. Det är Transportstyrelsens bedömning att en alkoholkonsumtion som orsakar ett PEth-resultat på minst 0,3 är medicinskt skadligt.
– Denna praxis har utformats för några år sedan med stöd från Transportstyrelsens expert i laboratoriemedicin, skriver Witold Pisarek.
Finns det en logisk förklaring att en person drabbats av detta trots att de hävdar att de inte druckit så mycket alkohol som krävs för att få ett resultat på 0,3? Katarina Norén, enhetschef på Transportstyrelsen svarar:
– PEth och andra alkoholmarkörer är de enda objektiva mått på alkoholkonsumtion som finns. eoretiskt sett kan en felaktig hantering av blodprov på laboratoriet och fel i avläsningen resultera i felaktiga resultat, men sådant gäller all provtagning som sker i hälso- och sjukvården.