– Det här är ett enormt ämne som behöver undersökas närmare. Alkoholen är inte den direkta orsaken till krig och konflikt men det är en faktor som inte går att bortse ifrån, säger Sara Heine, författare till rapporten “När man är full är det inte så läskigt att dö”.
Det är Svenska sällskapet för nykterhet och folkbildnings tankesmedja Nocturum som beställt rapporten om alkoholens roll i krig och konflikter. Sara Heine har under arbetet med rapporten grottat ner sig i samspelet mellan droger och krig historiskt och idag genom litteratur och intervjuer med forskare.
– Det här är ingen isolerad händelse som händer här och nu. Det går långt tillbaka och har kopplingar till maskulinitet, militarism och mycket annat.
Sara Heine”Krig påverkar inte bara soldater utan även alla omkring.”
Hon berättar att i samband med demokratiutvecklingen på 1800-talet blev alkoholfrågan viktig och fick även en koppling till krig.
– Det ansågs opatriotiskt att använda mark för grödor till alkohol mitt under ett krig. Men senare kom man på att man kunde använda alkoholen som ett sätt att finansiera krig. Under andra världskriget kunde man istället uppmuntra till att ta en öl för nationen.
Alkoholen spelar också en stor roll för idén om hur en riktig man ska vara. Men ofta används också alkoholen som ett sätt att döva känslor för att kunna utöva våld mot andra.
– Krig påverkar inte bara soldater utan även alla omkring. Efter annekteringen av Krim kunde man se att hjälpsamtalen från kvinnor sköt i höjden när soldaterna kom hem. Man kunde se att alkoholkonsumtionen gick upp samtidigt som våld i nära relationer och ökade.
Alkoholen används också som självmedicinering mot posttraumatisk stress, vilket bara spär på problemen ytterligare. Men det är inte bara människor som är trasiga utan också samhällen.
– I en post-konfliktsituation sker stora samhällsförändringar, omfattande migration och utmaningar med en befolkning som kan bära på stress och trauma. Samtidigt är system och lagstiftning kring folkhälsa ofta svagt, vilket öppnar för företag som vill ta för sig. Vi ser ofta att alkoholindustrin är först in efter en konflikt.
Det kaotiska läget efter en konflikt kan erbjuda alkoholindustrin en möjlighet att påverka hur folkhälsopolitiken utformas. Det är bördiga marknader för alkoholindustrin, Sara Heine nämner Sri Lankas inbördeskrig som ett exempel.
– Efter inbördeskriget ökade ölkonsumtionen med 70 procent i de krigsdrabbade områdena.
Trots att området hon undersökt innehåller mycket mörker så tar hon ändå med sig ett hopp ur arbetet.
– Det pratas inte mycket om de här frågorna. Men det genomförs flera stora forskningsprojekt kring sambandet mellan krig och alkohol just nu, det är positivt.