Många har reagerat på Accents artikel om Tillväxtverkets rapport och dess stora fokus på alkohol. Flera har undrat vad Folkhälsomyndigheten, FHM, anser om innehållet så Accent ställde några frågor till FHM.
Har ni blivit kontaktade av Tillväxtverket under arbetet med rapporten?
– Vi fick veta att vi skulle nämnas i rapporten och vi har fått den för kännedom, men inte haft möjlighet att lämna synpunkter innan den var klar, säger Marie Risbeck, chef för Enheten för alkoholprevention.
Vad tycker du om att rapporten har sådant fokus på lättnader i alkohollagen?
– Vi värderar inte förslaget i det här läget. Tillväxtverket har ju ett helt annat uppdrag än vi har.
Marie Risbeck förutsätter dock att inga beslut fattas utan att Folkhälsomyndigheten får säga sitt.
– Om regeringen väljer att gå vidare med förslagen förutsätter jag att vi får insyn, säger hon.
Anser du att alkohollagen behöver förtydligas för så kallad mikrocatering?
– Vi undviker att använda det uttrycket eftersom det är hemleverans och direktförsäljning det handlar om. Det är möjligt att lagen behöver förtydligas eftersom tillämpningen av lagstiftningen skiljer sig åt. Vi kan ju konstatera att kommunerna valt att tolka reglerna olika, även om de allra flesta kommunerna tillämpar lagen som det var tänkt.
Men är det verkligen lagen som behöver ändras – är det inte sanktionsmöjligheterna? Kommunerna som bryter mot lagen väljer väl att göra det för att det inte finns några sanktionsmöjligheter?
– Så kan det vara. Och det finns ju också förslag på att det ska bli ändring på det.
Alkohollagens syfte är att skydda folkhälsan. Men när man läser Tillväxtverkets rapport kan man få bilden att myndigheten ser lagen som ett stort hinder för företagens återhämtning.
Delar Folkhälsomyndigheten Tillväxtverkets uppfattning att det finns anledning att se över delar av delar i alkohollagen för att underlätta för företagen?
– Vi har redan före pandemin föreslagit att lagen ska ses över, men det har främst gällt delar som har att göra med teknisk sprit. Sedan finns det annat som också borde ses över, som till exempel alla uppgifter som företagen ska rapportera in. Webbtjänsterna borde samordnas bättre, med ett centralt register, så att företagen slipper lämna samma uppgifter till flera olika myndigheter, säger Marie Risbeck.
Marie Risbeck menar att skälet inte är att underlätta för företagen att komma tillbaka efter pandemin.
– Det handlar mer om att lagen börjar bli gammal och om behovet att utveckla digitaliseringen. Annat, som matkravet, är alkoholpolitiska grundpelare som bör vara kvar. Vi har heller inte fått några signaler om att det skulle finnas något behov av att ändra på det, säger hon och fortsätter:
– Sedan är det förstås ett problem när lagen inte tillämpas lika. Det gäller inte bara hemleveranserna. Det finns också kommuner som inte brytt sig om att utrymma restaurangerna en halvtimme efter serveringstiden under pandemin. Restaurangägare är hårt drabbade av pandemin, men det är ju inget skäl att inte tillämpa lagstiftningen.
Tillväxtverkets synpunkter handlar bara om att luckra upp lagstiftningen, men det finns ju annat man skulle kunna satsa på som också skulle underlätta för företagen, som ökad satsning på kompetensutveckling av kommunens tillsynshandläggare. Hur ser du på det?
– Tillsynshandläggare behöver stöd för att kunna göra tydlig och väl genomförd tillsyn. Såväl kommuner som länsstyrelserna har under flera år lyft behovet av utbildning. Nu har vi fått möjlighet att steppa upp vårt stöd. Vi kommer snart med en vägledning för kontrollköp och en för bättre stöd för tillsyn av detaljhandel. Sedan har vi fått möjlighet att uppdatera den gamla handboken om alkoholservering.
Marie Risbeck konstaterar att det är skillnad på olika områden.
– För miljöinspektörer finns en högskoleutbildning. På sikt kanske det här området också kan utvecklas på något sätt, men det är politiskt beslut.