I slutet av februari redovisade Tillväxtverket sitt uppdrag att ”utveckla och föreslå nya insatser inom förenklingsarbetet som särskilt kan hjälpa företag i en återhämtning från covid-19-pandemin” i rapporten Förenkling för återhämtning efter Covid-19-pandemin.
Av de 12 förslag som myndigheten presenterar i sin slutrapport till regeringen rör hälften – direkt eller indirekt – alkohol. I samtliga fall föreslår verket lättnader i regelverket för företagen, vilket ju också var deras uppdrag. Men det är skillnad på regelverk och regelverk. Just de som gäller alkohol har tillkommit med hänsyn till att alkohol inte är en vanlig vara, utan en beroendeframkallande substans som medför särskilda risker för konsumenterna. Därför bör man också vara extra försiktig med att föreslå lättnader i reglerna som omgärdar alkohol. Några sådana resonemang förekommer dock inte i rapporten.
Av rapporten framgår att myndigheten haft kontakt med branschorganisationen Visita under arbetets gång. Förslagen överensstämmer också i mycket med Visitas prioriterade förenklingar.
På Accents fråga varför de haft kontakt med endast Visita svarar verket att det inte stämmer, utan att de även haft kontakt med en rad myndigheter, bland annat Folkhälsomyndigheten. De uppger att de även haft kontakt med Sveriges kommuner och regioner, Digitaliseringsrådet och Näringslivets regelnämnd. De kontakterna har dock sannolikt rört andra områden än regler kring serveringstillstånd och alkoholförsäljning.
”Visita har varit en naturlig kontakt när vi undersökt vilka behov företagen ser för en snabbare återhämtning efter pandemin.”
Annika LeBlanc, Tillväxtverket
Anledningen till att just Visita bedömts vara viktiga är enligt Tillväxtverket att de är branschorganisation för besöksnäringen.
– Visita har därför varit en naturlig kontakt när vi undersökt vilka behov företagen ser för en snabbare återhämtning i hotell-, logi-, restaurang-, catering-, bar- och evenemangsbranscherna, skriver Annika LeBlanc, Enheten för bättre regler på Tillväxtverket, i ett mejlsvar till Accent.
Hon skriver också att det är företagens behov de haft i fokus.
– I arbetet med regeringsuppdraget, som handlar om att utveckla och föreslå insatser inom förenklingsarbetet som särskilt kan hjälpa företag i en återhämtning från coronapandemin, har Tillväxtverket haft företagens behov i fokus när vi försökt hitta förenklingar inom olika områden.
Gårdsförsäljning är en av de punkter som finns med i åtgärdslistan. Enligt Tillväxtverket ska det inte tolkas som att de tagit ställning i frågan. De hänvisar i stället till den nyligen startade utredningen om gårdsförsäljning.
– Vi beskriver dock företagens önskemål, då rapporten ska spegla företagens behov, men nöjer oss med att understryka vikten av att det i samband med utredningen också görs en konsekvensutredning och att utredningen använder sig av det stöd Tillväxtverket erbjuder.
Mikrocatering verkar ju ingen efterfråga, mer än möjligen lokala politiker. Den första restaurangen som började med det har gått i konkurs. I en annan kommun har en leverans bokats på de två månader försöket pågått och flera krögare är skeptiska.
På vilket sätt tror Tillväxtverket att mikrocatering ska bidra till ökad tillväxt?
– Tillväxtverket tar inte ställning till om sådan catering ska vara tillåten eller inte, utan vill i den här delen endast lyfta fram att regelverket behöver förtydligas. Tillväxtverket ser värdet av tydliga regler då det inte bara skapar förutsägbarhet för företagen, utan även då tydliga regler bidrar till jämnare konkurrensvillkor.
På vilket sätt är alkohollagen otydlig?
– Det har förekommit att vissa kommuner tycker sig ha kunnat se ett stöd i lagen för att alkohol kan levereras till hushållen i samband med catering av mat, medan det i andra kommuner inte bedöms finnas något sådant lagstöd. Att samma föreskrifter tillämpas olika i kommunerna bidrar till att skapa olika förutsättningar för återhämtning efter pandemin, beroende på i vilken kommun företagen verkar i.
Men man behöver inte vara jurist för att förstå vad det står i alkohollagen: ”Tillståndshavaren eller av denne utsedd serveringsansvarig person ska ha tillsyn över serveringen och vara närvarande på serveringsstället under hela serveringstiden.”
”Det egentliga problemet lär nog vara politiker som slirar på tillämpningen och kör över handläggarna.”
Håkan Kjellsson, jurist
Det finns dock ett undantag: hotellrum. Accent frågade därför IOGT-NTO:s tidigare förbundsjurist Håkan Kjellsson, som var med i alkohollagsutredningen, ifall det skulle kunna tolkas som någons bostad.
– Nej, det är ingen tvekan om att rumsservering avser hotellrum och inget annat. Serveringspersonalen skall följaktligen vänta så länge det finns något kvar i den överlåtna flaskan och stoppa serveringen om det går över styr, säger han.
Om någon ändå skulle tro att det var tillåtet så innehåller lagen en annan paragraf där det står : ”Den som bedriver cateringverksamhet för slutna sällskap kan meddelas stadigvarande serveringstillstånd under förutsättning att den lokal där serveringen äger rum för varje tillfälle anmäls till och godkänns av kommunen.”
Det ska mycket till för att restaurangen i förväg kan gissa var de kunder bor som kommer att ringa och beställa mat.
– När det gäller den paragrafen så medför den i princip att kommunen bör göra ett tillsynsbesök innan godkännande lämnas, i vart fall första gången, säger Håkan Kjellssons.
Hans slutsats är klar.
– Det egentliga problemet lär nog vara politiker som slirar på tillämpningen och kör över handläggarna, snarare än lagtexten i sig.
Accent frågade också Tillväxtverket varför de i sin rapport inte tagit upp några andra slags förenklingar, som inte riskerar att bidra till ökad alkoholkonsumtion?
Exempel på sådana åtgärder skulle kunna vara att se till att det i kommunerna finns tillräckligt många och välutbildade alkoholhandläggare, som kan vara krögarna behjälpliga med ansökningar och regeltolkningar. Det skulle underlättas om det fanns en kvalitetssäkrad utbildning, istället för den tillsynsvägledning från Folkhälsomyndigheten som finns idag. Som situationen nu ser ut får såväl handläggare som krögare förlita sig på att det privata utbildningsföretag de anlitar ger dem en god utbildning.
I sitt svar hänvisar Tillväxtverket till en tidigare delrapport för uppdraget:
”Tillväxtverket föreslår att Folkhälsomyndigheten ges ett tydligt vägledningsansvar gentemot kommunerna i frågor om serveringstillstånd. Det som är angeläget är att Folkhälsomyndigheten ska verka för att tillämpningen av alkohollagstiftningen blir mer likvärdig i hela landet.”
”Problemet är varken alkohollagen eller de tjänstemän som arbetar med tillsyn, utan avsaknad av ledarskap för en fortsatt folkhälsobaserad alkoholpolitik.”
Johnny Mostacero, IOGT-NTO
IOGT-NTO:s ordförande Johnny Mostacero anser att Tillväxtverkets rapport är problematisk.
– Att besöksnäringen i sig, och restauranger i synnerhet, blivit hårt drabbade under coronapandemin är vi alla överens om. Men jag vill understryka att alkohol inte är vilken vara som helst och därför är det problematiskt att Tillväxtverket går branschorganisationen Visitas ärenden genom att ge sig in på ett område där det finns en alkohollagstiftning som, vad de än säger, måste anses som tydlig, säger han.
Han anser det vara kontraproduktivt att se lättnader kring försäljning av alkohol som en del av lösningen.
– Det krävs en helt annan form av stöd än lättnader i alkohollagen och forskningen är tydlig med vilka konsekvenser som följer av en ökad alkoholkonsumtion.
Däremot delar Johnny Mostacero Tillväxtverkets syn på Folkhälsomyndighetens roll.
– Jag kan hålla med Tillväxtverket om att Folkhälsomyndigheten behöver ta ett mycket tydligare ansvar vad gäller alkoholfrågor – inte minst kring hur alkohollagen tillämpas. För problemet är varken alkohollagen eller de tjänstemän som arbetar med tillsyn, utan avsaknad av ledarskap för en fortsatt folkhälsobaserad alkoholpolitik, där har våra politiker ett enormt ansvar, säger han.