Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Det är också en av många cancerformer som alkohol kan ge upphov till.
– Bröstcancer är lurigt för alkohol påverkar risken på två sätt, dels genom att alkohol bildar acetaldehyd, ett giftigt ämne som kan orsaka cancer, när alkoholen bryts ner, och dels påverkar alkohol östrogennivåerna, vilket också ökar cancerrisken, säger Eva Zeisig, specialist i ortopedi och medicine doktor vid Umeå Universitet samt ledamot i Svenska Läkaresällskapets kommitté för prevention och folkhälsa.
Samtidigt är bröstcancer kanske den cancerform där sambandet med alkohol är minst känt hos allmänheten. En undersökning som Novus gjorde i höstas visade att 85 procent inte kände till att alkohol kan orsaka bröstcancer.
Bröstcancerförbundet är en medlemsorganisation främst för personer som drabbats av bröstcancer. Men de har också som uppgift att sprida kunskap, bedriva opinion och stötta forskning.
– Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Vi uppmuntrar alla att gå på mammografi när man blir kallad, och att själv undersöka brösten däremellan, säger Marit Jenset, generalsekreterare i Bröstcancerförbundet.
Om ingen ska drabbas behöver orsakerna till bröstcancer bli allmänt kända – även den ökade risken med alkohol.
– Vi har inte riktigt varit på den frågan. Kunskapsunderlaget har inte varit så känt och vi har haft andra prioriteringar. Vi har själva en tydlig alkoholpolicy och serverar ingen alkohol. Vi står också bakom Regionalt cancercentrum i samverkans initiativ för att bidra till ökad kunskap om sambandet mellan alkohol och cancer.
Eva Zeisig säger att det finns en skillnad mellan discipliner när det gäller synen på levnadsvanors betydelse för hälsan.
– Inom ortopedin har det blivit etablerat att uppmana patienterna till alkoholstopp före och efter operation. Det har visat sig ha positiv effekt på läkningen och alla vill ju ha ett bra resultat.
Hon tror att det kan handla om skilda förutsättningar.
– Onkologer är mer inriktade på att patienten ska överleva. Det finns också en tradition att uppmuntra patienten att leva som vanligt och njuta av livet. Därför kanske levnadsvanors betydelse för att minska komplikationer till behandling hamnar lite i skymundan. Det finns mycket som talar för att ett nytt synsätt vinner mark, idag lyfts behovet av cancerrehabilitering fram allt tydligare.
För ortopeder hänger sällan patientens liv på resultatet av operationen. Både läkare och patienter har däremot ofta höga krav på resultatet av operationen.
Även om det (ännu) inte finns någon forskning som styrker att utfallet och biverkningar av cancerbehandling påverkas av om patienten dricker alkohol, ifrågasätter Eva Zeisig varför inte alla patienter i cancervården uppmanas att avhålla sig från alkohol under behandlingstiden. Cancerbehandlingar är påfrestande för kroppen och alkohol stör återhämtningen.
– Det gäller oavsett om man behöver återhämta sig för att man åkt Vasaloppet eller för att man gått igenom en cancerbehandling. Jag är idrottsmedicinare från början. Med idrottare är det inte alls känsligt att prata om att man bör hålla upp med alkohol när man ska läka en skada eller prestera inom sin idrott.
Marit Jenset säger att Bröstcancerförbundet nu diskuterar hur frågan ska hanteras.
– Det är viktigt att informera om vad som ökar risken. Vi måste börja prata om det och ifrågasätta varför det alltid ska serveras alkohol vid alla tillfällen.
Sedan handlar det om att hitta rätt tonläge.
– Många blir provocerade av pekpinnar så det är viktigt att lyfta frågan på ett sansat sätt. Kvinnor har lätt att skuldbelägga sig själva, men här handlar det ju om att varje glas du inte dricker är bättre för hälsan. Man behöver inte äta godis varje dag och detsamma gäller för alkohol.
Enligt Eva Zeisig är det inte bara patientföreningar som tycker att det är jobbigt att prata om alkohol. Även personal inom vården tycker att det är svårt att ta upp frågan.
– En del kollegor rycker på axlarna, andra ifrågasätter, men jag tror att man förstorar dilemmat för att skydda sig själv. Man vill inte behöva fundera över sitt eget förhållande till alkohol. Det finns en stark social norm att förhålla sig till. Den behöver vi arbeta mer med i vården, om vi vill vara professionella, säger hon.
Att skuldbelägga patienter är det förstås ingen som vill.
– Men det handlar ju inte om att skuldbelägga. Vi behöver vara ödmjuka för vad effekten av alkohol är hos den enskilde individen. Man kan till exempel inte veta vem som bryter ner acetaldehyd snabbt eller långsamt.
Lena Sharp, chef för Regionala cancercentrum i samverkan, RCC, instämmer och drar paralleller till rökning.
– När jag började i vården på 80-talet skulle man inte prata om rökning med patienterna. Man fick inte riskera att skuldbelägga. Rökningen kanske var det enda roliga de hade. I dag är det lätt att fördöma rökning, men inte alkohol. Vi är så rädda för att informera att vi ibland håller inne med kunskap. Men hur farligt kan det vara att be någon dra ner på alkohol?
Råden hon tycker ska ges till patienter är enkla: ”Var så fysiskt aktiv du kan, låt bli att röka och drick så lite alkohol du kan. ” Sedan tror hon i och för sig inte att någon slutar med alkohol för att någon talar om att man kan få cancer av det.
– Men patienten har ändå rätt till den kunskap som finns för att kunna fatta informerade beslut. Är du angelägen att göra allt du kan för att inte drabbas, inte få återfall eller ha så goda förutsättningar som möjligt under behandlingstiden måste du ju få veta vad du kan göra själv. Dessutom påverkar man sina barn och sin omgivning. En cancerdiagnos är livsomvälvande för alla som drabbas och alla runtomkring. Har din mamma eller syster drabbats kanske du vill veta vad du kan göra för att inte råka ut för samma sak.
Lena Sharp tror att en del också handlar om att personal inom vården inte är vana att tänka förebyggande.
– Man vill vara den som löser problemet, vill vårda och bota cancer. Men det blir också personligt, man börjar fundera över sin egen konsumtion.
Bröstcancer uppkommer av många olika orsaker. De flesta som drabbas gör det inte på grund av alkohol. Trots det är bröstcancer den vanligaste alkoholorsakade cancerformen hos kvinnor. Förklaringen är förstås att sjukdomen är så vanlig att antalet blir högt även av mindre vanliga orsaker.
– Många orsaker kan vi inte göra något åt, till exempel den ärftliga faktorn, men alkohol är en av de orsaker vi faktiskt kan göra något åt. Därför är det viktigt att föra ut kunskapen. På en konferens jag deltog i var det en journalist som berättade att hon drabbats av bröstcancer och undrade hur det kunde drabba henne. Inte förrän hon själv började gräva i ämnet insåg hon att det kunde bero på alkohol. Hon menade att om hon vetat hade hon själv kunnat påverka. Jag blev tagen av hennes berättelse, säger Lena Sharp.
Som preventionsforskningen visar räcker det dock inte med kunskap för att förändra beteenden. Det räcker för de flesta att gå till sig själva för att inse att det stämmer. Ingen nu levande människa kan vara ovetande om rökningens skadeverkningar, ändå röker människor fortfarande. Även om kunskap är viktigt är det därför andra åtgärder som krävs. Sedan 2022 driver RCC, tillsammans med en rad andra aktörer, bland andra IOGT-NTO, en kampanj för att öka kunskapen om alkohol och cancer.
– I vår kampanj betonar vi att det är samhällets ansvar se till att så få som möjligt drabbas av cancer. Ingen vet vem som kommer att drabbas och därför är det vårt gemensamma ansvar att hålla nere alkoholkonsumtionen. Normen ska vara att man inte dricker.
Så vad ska samhället göra för att uppnå det?
– Det som vi vet fungerar: att hålla nere konsumtionen till exempel genom skatter och att begränsa införselkvoterna. Dessutom borde särskilda preventionsinsatser riktas till sårbara grupper som har svårare att göra hälsosamma val. Där finns en massa missförstånd som att öl är dåligt, men vin är bra.