Skrumplever, även kallat levercirros, drabbar oftare personer med låg hushållsinkomst enlig en ny studie från Göteborgs universitet. Sjukdomen uppstår när levern har skadats, men det kan ta flera år innan symtom uppstår.
Ungefär hälften av alla svenska fall av skrumplever kan kopplas till att patienten har druckit för mycket alkohol under lång tid, men det är också möjligt att få skrumplever på grund av kroniska virusinfektioner eller fettlever.
Enligt studiens resultat är det tre gånger vanligare att personer med låg hushållsinkomst drabbas av alkoholrelaterad skrumplever, jämfört med de som har högst hushållsinkomst. Den allra största skillnaden mellan de två grupperna fanns dock i de fall där skrumplevern orsakats av virus, exempelvis hepatit B eller C. Där löpte de med lägst inkomst nio gånger så stor risk.
Forskarna skriver att skrumplever orsakar stort lidande och omfattande samhällskostnader.
– Förekomsten av levercirros ökar i Sverige och är ojämnt fördelad mellan inkomstgrupper, ett resultat som troligen gäller även i andra höginkomstländer. Det som behövs är riktade förebyggande insatser och att sjukdomen upptäcks tidigare, särskilt bland socioekonomiskt missgynnade grupper, säger Juan Vaz, forskare på Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Att det kan ta lång tid för symtomen att framträda är en utmaning i arbetet mot skrumplever.
– Primärvården gör redan mycket, men det är svårt att upptäcka dessa patienter i tid. För att lyckas bättre behövs enklare verktyg, till exempel riskalgoritmer och biomarkörer, som kan hjälpa läkare att identifiera de patienter som har störst behov av tidig utredning, säger Juan Vaz.
Studien utgick från registerdata om alla från 15 år och upptår som var bosatta i Sverige mellan 2001 och 2022. Totalt identifierades 49 550 fall av skrumplever.