Män dricker mer och oftare än kvinnor. Äldre dricker oftare än yngre. Och välutbildade och höginkomsttagare dricker mer än låginkomsttagare, det visar en ny norsk studie.
– Forskning från flera länder visar samma mönster. Men trots att högutbildade och höginkomsttagare har en högre alkoholkonsumtion, drabbas lågutbildade och låginkomsttagare i betydligt högre grad av alkoholrelaterade skador och dödsfall, säger Ingeborg Rossow, en av författarna till studien som gjorts av Norges Folkhälsosinstitut, FHI.
Att personer med lägre socioekonomisk status får större skador av alkohol även om de dricker samma mängd eller mindre än dem med högre status kallas alkoholskadeparadoxen och har påvisats i flera studier. FHI, som varje år kartlägger norska alkoholvanor i olika befolkningsgrupper och åldrar, noterar att dessa sociala skillnader i dryckesvanor är ganska stabila över tid.
Men det här betyder inte att välbärgade personer inte behöver bekymra sig över sitt drickande, säger Ingeborg Rossow.
– Nej, det skulle jag inte säga. En ökad alkoholkonsumtion för med sig hälsorisker och risker för sociala skador inom alla befolkningsgrupper. Och varför grupper med högre socioekonomisk status får mindre skador vet vi fortfarande väldigt lite om.
En vanlig förklaring är att personer med högre socioekonomisk status inte dricker lika mycket vid samma tillfälle och därmed löper mindre risk att drabbas av berusningsrelaterade skador.
Alkoholskadeparadoxen har även påvisats i studier om svenskars alkoholvanor. På befolkningsnivå är alkoholkonsumtionen lite högre i Sverige än i Norge. I Norge ligger den i genomsnitt på cirka 7,5 liter ren alkohol per år per invånare över 15 år, medan den i Sverige är nästan 9 liter.
– Det beror nog delvis på att alkoholen är billigare i Sverige. Den högre genomsnittskonsumtionen innebär att omfattningen av alkoholrelaterade skador sannolikt är lite högre än i Norge.