När andra länder sneglar avundsjukt på Systembolaget och de övriga nordiska alkoholmonopolen ägnar sig de nordiska länderna åt nedmontering.
– För en utomstående är det obegripligt att ni utmanar monopolen samtidigt som andra länder insett faran med alkohol och försöker hitta lösningar för att reglera försäljningen. Men det är svårt att hitta något som fungerar lika bra som monopol, säger Maria Neufeld, technical officer på WHO Europa, under Nordens välfärdscenters webbinarium, ”Nordisk alkoholpolitik: vid ett vägskäl”.
Hon redogör för den rapport om monopolen som Accent skrivit om tidigare och konstaterar:
– De effektivaste åtgärderna är de minst implementerade. Det handlar om att höja alkoholskatten, förbjuda eller reglera marknadsföringen och minska den fysiska tillgängligheten.
Hon konstaterar att monopol är den mest effektiva åtgärden för att förebygga alkoholskador.
– Monopolen är bra på ålderskontroll, det finns ingen reklam i butikerna och inga extrapriser. De eliminerar det ekonomiska intresset för att sälja mer. Med sin historiska bakgrund är de väl integrerade i alkoholpolitiken vilket är värdefullt och ger ett gott skydd för ungdomar.
Att den nordiska politiken har effekt märks på såväl konsumtion som skador.
– Ungdomar skyddas av monopolet. Jämför man med andra länder i ESPAD (en drogvaneundersökning som görs bland niondeklassare, eller motsvarande, i ett stort antal europeiska länder, reds. anm.) så ser man tydligt att de nordiska länderna med monopol har lägre alkoholkonsumtion än genomsnittet medan Danmark sticker ut åt andra hållet.
Även bland vuxna syns skillnaden.
– Monopolländerna har lägre konsumtion, färre skador och mindre dödlighet. Möjligen med undantag för Finland som ligger lite närmare snittet, men i Finland köps en större andel av alkoholen utanför monopolet. De nordiska monopolen är unika och gör mycket för att förebygga skador som inte går att göra på annat sätt.
De nedmonteringar och utmaningar hon syftar på är den svenska gårdsförsäljningen, en aggressiv alkoholindustri som får gehör hos politikerna på Island, samt den finska ändringen av alkohollagen som tillåter att alkohol upp till 8 procent får säljas i livsmedelsbutiker och framöver eventuellt ännu starkare drycker.