Alkoholmonopolet

WHO: Alkoholmonopolen står inför utmaningar

De nordiska alkoholmonopolen skyddar mot alkoholens skadeverkningar – och är omtyckta av allmänheten.

Att svenskarna gillar sitt Systembolag visar konsumentundersökningar år efter år. Nu visar en ny rapport från WHO att det också har tydlig effekt på folkhälsan.

Inom EU ligger länder med detaljhandelsmonopol i genomsnitt lägre på både totalkonsumtion och alkoholrelaterad dödlighet.

– Det enda som avviker är att andelen som intensivkonsumerar alkohol ligger över EU genomsnittet i Finland och på Island, säger Maria Renström, som varit ansvarig för att samordna arbetet med i rapporten åt WHO:s Europakontor.

Alkoholmonopol finns i Sverige, Norge, Finland, på Island och Färöarna. I rapporten beskrivs monopolens roll inom alkoholpolitiken, vilken effekt de har på folkhälsan och vilka utmaningar de står inför.

– WHO har sedan flera år följt utvecklingen av alkoholpolitiken både globalt och inom EU. I flera studier har det visat sig att begränsningar av tillgängligheten och vinstintressena har varit ett effektivt sätt att minska alkoholskadorna. 

Monopol är därför en av WHO:s så kallade ”best buys”. De nordiska detaljhandelsmonopolen är alla folkhälsobaserade. Det är därför WHO tycker de är så viktiga att följa och ville beskriva hur de fungerar.

– Det är en kostnadseffektiv insats om man vill hålla nere konsumtion och skador. Ålderskontrollen är också mycket bättre på monopolen än i livsmedelshandeln, så det är ett mycket effektivt sätt att hålla unga borta från alkohol.

Att WHO valde att ta fram en rapport just nu beror till viss del på att monopolen står inför stora utmaningar. I Sverige är det gårdsförsäljning, i Finland har monopolet luckrats upp så att det i princip bara gäller starksprit och på Island utmanas det av stora matvarukedjor. Men det beror också på att intresset för nordisk alkoholpolitik är stort just nu.

– Samtidigt som vi mest pratar om hoten här hemma så finns det ett stort intresse för vår alkoholpolitik från andra länder. I många länder pågår diskussioner och det har ju skett ett närmande i synen på alkoholpolitik sedan vi gick med i EU. På den tiden skrattade många länder utanför Norden åt oss. Det gör de inte längre.

I och med EU-inträdet försvann flera alkoholpolitiska instrument från den svenska politiken: monopolet på import, export, tillverkning och partihandel med alkohol, som statliga Vin och spritcentralen hade, importrestriktionerna som endast tillät privatpersoner att ta in små mängder alkohol i landet samt förbudet mot e-handel. Å andra sidan lyfte alkoholfrågan i debatten, inte minst om monopolets vara eller inte vara.

– Det blev inte så illa som man kunde befara. Vi fick istället mer forskning och studier som monitormätningarna, där svenskar tillfrågas om sina alkoholvanor, och en aktualisering av behoven för att få liv i en lite trött alkoholpolitik.

– Monopolet har så starkt stöd både i befolkningen och i en majoritet i riksdagen så i Sverige är hotet mot en nedläggning inte det samma som det är i Finland. Men det är viktigt att studera utvecklingen på mer detaljerad nivå än tidigare nu när det sker flera förändringar inom de nordiska länderna. 

Om allmänheten ska acceptera, eller till och med gilla, monopol på alkohol krävs mer än bara skydd för folkhälsan.

– Även i de andra nordiska länderna, möjligen med undantag för Finland, gillar man sina monopol och uppskattar personalens stora kunskap, den goda servicen och utbudet. Men det finns också en stor förståelse för varför monopolen finns och en insikt om att de har en skyddande effekt. Ska stödet hålla i sig är det viktigt att hänga med i vad som sker inom folkhälsoområdet. Just nu är det stora satsningar på miljöfrågor hos monopolen.

Det stora förtroendet för monopolen i de nordiska länderna, särskilt i Sverige, är något som överraskat personer, utanför Norden, som läst rapporten.

– Det visar att det går att ha detaljhandelsmonopol även i ett modernt samhälle om man balanserar det med god service och kunskap. Den balansen har man lyckats med i de nordiska länderna, säger Maria Renström.

Mer från Accent