Regeringen föreslår att unga ska få en mer aktiv fritid med hjälp av ett fritidskort till barn och unga i åldrarna 8–16 år. En bra ambition, tycker Junis och Ungdomens nykterhetsförbund, UNF, i ett remissvar till förslaget, men de anser också att nackdelarna är så omfattande att de avstyrker förslaget.
Enligt förslaget ska fritidkortet kunna användas som betalning för fritidsaktiviteter inom till exempel idrottsrörelsen, friluftsorganisationer och andra organisationer inom civilsamhället och kulturområdet. Men UNF och Junis har invändningar: ”Vi ser allvarliga risker med förslaget där fritidskortet hotar att undergräva det idéburna civilsamhället genom kommersialisering, administrativ börda och urholkning av ungas egenmakt.”
– Det är oroväckande att fritidskortet riskerar att premiera bara en del av det unga civilsamhället, säger Jane Segerblom, förbundsordförande för UNF.
Hon förstår att exempelvis idrottsrörelsen är positiva till ett fritidskort.
– Förslaget är bra för dem som har betalverksamhet som man kan gå på varje vecka, men alla unga vill inte organisera sig på det viset.
Ett villkor för att fritidskortet ska kunna användas som betalning för deltagande är bland annat att verksamheten ska vara ledd av vuxna.
– UNF leds av unga, så i vår verksamhet funkar inte fritidskortet. Vi tycker inte att förslaget fångar bredden av det unga civilsamhället, säger Jane Segerblom.
”För att fritidskortet verkligen ska nå alla målgrupper behövs ett bredare spektrum av aktiviteter och en mer mångsidig syn på barns och ungas fritidsbehov”, skriver UNF och Junis i sitt remissvar. Man betonar också att föreningsverksamhet inte bara kan värderas utifrån mängden deltagare som aktiveras, utan också vilka deltagare som aktiveras.
Men det är inte bara UNF och Junis som uttryckt kritik mot hur Fritidskortet utformas i regeringens förslag. Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Försäkringskassan oroas för att kortet kan missbrukas av kriminella och extremister eftersom regeringen i förslaget sänkt ambitionsnivån sett till vilka föreningar som kan dra nytta av kortet.
I Ekots lördagsintervju i helgen fick socialminister Jakob Forssmed svara på kritiken från remissinstanserna. Han menar att man nu istället vill införa mer rigorös kontroll för att se till att alla föreningar som kan ta del av bidraget lever upp till regeringens demokrativillkor.
Regeringens utgångspunkt är att fritidskortet ska ge fler barn och unga tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv i gemenskap med andra. ”Plånboken ska inte avgöra barns möjlighet till en aktiv fritid”, sa socialminister Jakob Forssmed i ett pressmeddelande när förslaget kom.
Men UNF och Junis anser att detta är en förenklad bild, och lyfter fram att föräldrarnas engagemang, hemförhållanden och socioekonomisk status spelar en minst lika viktig roll för ungas deltagande i föreningsliv.
I sitt remissvar skriver UNF och Junis att ”fritidskortet riskerar att omvandla fritidsaktiviteter till en marknad där den populäraste varan vinner”. UNF och Junis kritiserar fritidskortet för att mer vara ”designat efter kommersiell fritidsverksamhet än för det unga civilsamhället”. Ytterligare en kritik är den ökade administration som krävs för de föreningar där kortet kan användas som betalning.
Även Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, nämner i sitt remissvar att införandet av fritidskortet kan påverka civilsamhällets utveckling, exempelvis genom att gratis verksamheter börjar ta betalt eller att priserna höjs eftersom staten subventionerar vissa aktiviteter.
Regeringen uppskattar den totala administrativa kostnaden för fritidskortet till 250 miljoner kronor per år.
– Det är oproportionerlig sett till det bidrag som ska delas ut, säger Jane Segerblom.
Hon menar att det inte behövs nya strukturer, utan pengarna borde istället användas för att öka medlen till både befintliga organisationer och nya initiativ som bidrar till en meningsfull fritid för barn och unga.
UNF och Junis har fört fram sina synpunkter på förslaget om fritidskort i flera sammanhang.
– Vi har varit med på olika workshops om ungdomspolitiska frågor där fritidskortet tagis upp. UNF sitter även med i Ungdomspolitiska rådet, där vi har pratat direkt med Jakob Forssmed. Min bild är att de flesta ungdomsorganisationer är väldigt kritiska till fritidskortets utformning.
Remisstiden för förslaget gick ut den 15 oktober. Enligt tidsplanen ska fritidskortet införas under 2025.