Alkoholpolitik

Ödesmättad höst för alkoholpolitiken

Tre utredningar som rör alkoholpolitiken kan leda till lagändringar under hösten.

Det är inte ofta det händer så mycket på alkoholpolitikens område som det gör just nu. Tre olika utredningar har lagt fram sina förslag under våren och sommaren och samtliga förväntas bli lagförslag under hösten.

– Viktigast är gårdsförsäljningen. Det blir en avgörande höst för monopolet. Det kan bli ett helt nytt landskap där monopolet står på osäker grund, vilket kan få stora konsekvenser för folkhälsan, säger Emil Juslin, drogpolitisk chef på IOGT-NTO.

Förslaget innebär att små producenter ska kunna sälja mindre mängder alkohol direkt till besökare på plats.

– Väldigt få har något att tjäna på gårdsförsäljning, men alla har mycket att förlora.

Inte heller nästa utredning ger Emil Juslin anledning att jubla. I den föreslås skattelättnader för små bryggerier.

– Det är samma sorts retorik, man ska värna näringslivet, men alkohol bör inte vara en näringspolitisk fråga. Vi ska inte underlätta för alkoholföretag på bekostnad av folkhälsan. Det är ju i princip en subvention.

Han tycker det är förvånansvärt att regeringen anser att det är en liten förändring.

– Tittar man på beloppet som staten beräknas förlora så är det inga små summor. Det är pengar som skulle kunna gå till annat, säger han.

Förslaget beräknas kosta 90 miljoner per år i minskade intäkter. Det är ganska precis samma summa som anslaget för ANDTS-förebyggande åtgärder för 2024, som uppgår till 90,4 miljoner.

Han ser en linje i förslagen som han tycker går stick i stäv med alkoholpolitikens intentioner.

– Det är en linje där folkhälsan hamnar i skuggan och får vika undan för näringspolitiska intressen. Det är mycket oroväckande.

Trots Sveriges restriktiva alkoholpolitik så är alkoholen fortfarande en stor hälsoutmaning.

– Tusentals dör av alkohol varje år i Sverige och varannan svensk uppger att de drabbades negativt av andras alkoholkonsumtion under semestern. Vi måste behålla en politik som ger skydd mot konsekvenserna. Det perspektivet försvinner allt mer.

Även om Emil Juslin tycker att det mesta pekar åt fel håll, så finner han ljusglimtar.

– Det är i politiken som det går åt fel håll. I samhället i övrigt ökar kunskapen om alkoholens skadeverkningar, till exempel alkoholens roll för cancer. En undersökning som SOM-institutet gjorde tidigare i år visar att en klar majoritet av svenska folket är för en höjning av alkoholskatten. Fler och fler poängterar också hur viktigt monopolet är. Så dessa förslag går inte bara emot folkhälsan, den går också emot folkviljan.

Den tredje utredningen, En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas, hör också till ljuspunkterna, anser han.

– Det är stor skillnad mellan den och de andra två. Den här är mer välgrundad och förankrad i vad politiken ska omfatta och har folkhälsan i fokus. Utredningen poängterar att alkohollagstiftningen ska vara en skyddslag och sätter de grupper vi vill skydda i fokus.

Bland utredningens många förslag är det främst ett som han anser kan göra stor skillnad.

– Det är förslaget att förbjuda främjande av detaljhandel och privatinförsel. Det är ett bra förslag och ett förtydligande av reglerna för distanshandel.

Genom att samordna sig med transportörer har företag kunnat erbjuda distanshandel av alkohol från utlandet, med hemleverans. Andra har marknadsfört produkter på internet och sedan länkat kunden till Systembolagets e-handelstjänst. 

Även regleringarna av lustgas och vitt snus får stöd av IOGT-NTO.

– Det är positivt att regleringen av lustgas förstärks och att det finns ett fokus på att skydda folkhälsan, framför allt utifrån ett barnperspektiv, i samtliga delar av utredningen. 

Men IOGT-NTO gillar ändå inte allt utredningen föreslår.

– Vi är skeptiska till att utredningen föreslår förenklingar av matkravet vid alkoholservering, men det är samtidigt viktigt att utredningens huvudslutsats är att matkravet spelar en viktig roll för att minska berusningsskador av alkohol.

Emil Juslin är kritisk till att alkohol- och tobaksproducenter bjuds in att delta i samtal om folkhälsopolitiken.

– Industrin sätter alltid vinstintresset före folkhälsan, därför ska de inte rådfrågas i folkhälsopolitiska frågor. Det är tydligt i deras remissvar att de främst vill skydda sina egna intressen.

Mer från Accent