Den 27:e juni lade regeringen fram ett förslag om differentierad alkoholskatt för ölproducenter. Enligt förslaget skulle producenter som brygger max tre miljoner liter öl per år få lägre skatt än större producenter. Bryggerierna skulle delas in i fem olika storlekskategorier och skatten sänkas med som mest 50 procent, för dem som producerar allra minst. Därefter skulle reduktionen minska med 10 procent per kategori.
För att säkerställa att inte stora bryggerier startar små dotterbolag skulle de berörda bryggerierna var juridiskt och ekonomiskt oberoende av någon större producent och inte heller få tillverka öl på licens. Lokalerna får inte heller delas med andra bryggerier, om inte deras gemensamma produktion understiger tre miljoner liter.
Förslaget beräknas kosta 90 miljoner per år i minskade intäkter från alkoholskatt. IOGT-NTO:s ordförande Lucas Nilsson är bekymrad över förslaget.
– Det är otroligt märkligt att regeringen väljer att prioritera detta. Det är ironiskt att de lägger lika mycket på det här som de gör på hela det ANDTS-förebyggande arbetet.
Det han syftar på är att anslaget för ANDTS-åtgärder för 2024 är 90,4 miljoner.
Han tror inte att effekten på konsumtionen blir särskilt stor, men inte heller försumbar.
– Alla prissänkningar får ju effekt i form av ökad konsumtion.
Mest bekymrad är han dock över något helt annat.
– Förslaget visar att regeringen börjar se alkoholpolitik som ett näringspolitiskt område. Det är oroväckande eftersom alkoholproduktion aldrig kan bli samhällsekonomiskt lönsamt.
Alkoholpolitiskt forums ordförande Peter Allebeck anser att bryggerinäringen verkar klara sig bra utan stöd.
– Vi ser inga skäl till skattesänkning. Det finns över 500 ölproducenter i Sverige och över 100 mikrobryggerier. Och antalet har ökat under en kort tidsperiod. Det verkar således inte vara problem att få verksamheten lönsam. Det kan heller inte vara något näringspolitiskt intresse att underlätta för just denna bransch.
Liksom Lucas Nilsson tycker han inte att man kan säga att en sänkning skulle vara betydelselös för folkhälsan.
– Utredningen underskattar effekten av skattesatser och prisnivå för konsumtion och därmed skaderisk. Alkoholpolitiskt forum kommer därför att motsätta sig förslaget i sitt remissvar.
Remisstiden går ut 30 augusti. I skrivande stund har endast Konsumentverket inkommit med svar. De har inga synpunkter.
Om förslaget går igenom kommer ändringarna att börja gälla från 1 juli nästa år.